Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Materian - Materian som vägbart ämne - Samband mellan kroppars vikt och rymd - Materian som rumfyllande ämne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MATERIAN SOM RUMFYLLANDE ÄMNE.
231
och räkningarna bli därför icke fullt exakta. Vid legering av silver och guld krymper
volymen något och likaså vid koppar och tenn, tenn och guld, bly och vismut. Vid tenn
och antimon, tenn och kadmium samt bly och kadmium blir legeringens volym
däremot större än summan av ingrediensernas volymer. Somliga legeringar äro mycket
känsliga för värmebehandling; så är exempelvis fallet med en legering av 3 delar järn
och 1 del nickel. Avkyles denna legering till cirka —25°, har den sedan vid
rumstemperatur en specifik volym om 0.127 dm3/kg, men upphettas den till 600°, så har den efter
av-svalning till rumstemperatur en specifik volym om 0.123 dm3/kg. Ett kg av legeringen
har således efter avkylning en volym om 127 cm3, och efter upphettning har den
volymen 123 cm3, allt räknat för samma sluttemperatur.
Även amalgam d. v. s. kvicksilverlegeringar förete samma oregelmässigheter.
Sålunda får ett amalgam av magnesium med 5 % magnesiumhalt en specifik volym om
0.0977 i stället för den om 0.0767 som man enligt blandningsräkning kommer fram till;
den verkliga specifika volymen överskjuter således den beräknade med 27 % av dennas
värde.
Även vid blandning av vätskor förefinnas dylika avvikelser, varigenom det blir
svårt att på förhand bedöma blandningens specifika vikt ur de ingående beståndsdelarnas.
Till överslagsberäkningar, då ej någon större noggrannhet eftersträvas, kan man
emellertid bortse från dessa komplikationer. Vid fasta kroppars lösning i vätskor (exempelvis
socker i vatten) bli avvikelserna högst betydliga.
Gasers specifika vikt. Även gaser äga en mätbar specifik vikt, men denna är så
väsentligt beroende av tryck och temperaturförhållanden, att vi uppskjuta behandlingen
härav till läran om Värmet, där begreppen bättre kunna klarläggas.
MATERIAN SOM RUMFYLLANDE ÄMNE.
Människans benägenhet att knyta allt skeende vid mera påtagligt materiella
föreställningar har gjort, att materian eller substansen blivit ett begrepp med ganska
skiftande innebörd. Inom de exakta vetenskapsgrenarna har man dock så småningom
kommit att alltmer begränsa begreppet materia, så att detta begrepp på ett otvetydigt och
motsägelselöst sätt kunnat läggas till grund för den naturvetenskapliga forskningen.
Alltifrån antiken och fram till vår tid har det funnits förespråkare för den tanken,
att själen och de andliga egenskaperna vore något till ett speciellt slags materia knutna
företeelser, och vår tids spiritister söka vid materialisationer realisera en övergång från
detta finare slags materia till den materia, som vanligen omger oss och begränsar vår
rörelsefrihet. Även inom fysiken har man stundom rört sig med föreställningar om
dylik materia av finare struktur än den vanliga, och särskilt har detta varit fallet i
samband med sådana egenskaper hos materian, soni från en kropp genom beröring
kunnat övergå till andra kroppar, då man funnit det lämpligt att knyta dessa egenskaper till
särskilda lättrörliga ämnen, s. k. fluida. Sålunda ansåg man redan i äldsta tider värmet
vara ett slags fluidum, vilket kunde strömma över från en kropp till en annan, och än
i dag använder man, även inom vetenskapen om värmefenomenen, ett språkbruk, som
ursprungligen byggts på dylika föreställningar. Även ljudet och ljuset ha uppfattats
såsom strömningar av något slags materia, och alltjämt kvarlever med seg envishet
före
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
