- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / I. Teknikens naturvetenskapliga grunder /
257

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Materian - Materian som rumfyllande ämne - Gasers rymdegenskaper

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MATERIANS RUMFYLLNAD. GASERS RYMDEGENSKAPER.

257

Fig. 188. Fortins dosbarometer.

nom att på en metalltrumma linda upp och. fästa raka pappersblad, vilka dessutom
försetts med gradering dels utvisande trycket och dels tiden. Dylika självregistrerande
manometrar användas med fördel som
kontrollinstrument vid sådana installationer, där det
åligger personalen att hålla ett tryck vid en
bestämd höjd.

Där trycket i ett kärl eller en ledning kan
regleras medelst en kran eller annan mekanisk
anordning, är det även möjligt att genom
kranens koppling till en av en metallmanometer
styrd hävarm åstadkomma automatisk
tryckreglering.

Barometrar. Det torricelliska röret är
urtypen för en s. k. dosbarometer (så benämnd
med hänsyn till att den undre
kvicksilverreservoaren utgör en särskild dosa). Denna typ har
särskilt i samband med metersystemets
utarbetande givits en förträfflig form av Fortin
(se sid. 143), varigenom den även blivit
transportabel (fig. 188). När barometern kom att i
allt större utsträckning användas inom
väderlekstjänsten och meteorologien, ökades
anspråken på noggrannhet i hög grad, och man insåg
nödvändigheten av att bl. a. genomföra
avläsningen av kvicksilverhöjden med större
noggrannhet. Barometern kom därför att så
småningom underkastas en rad
förbättringar.

En väsentlig skärpning av
avläsningen vid det torricelliska röret
genomfördes 1698 av Stephan Gray
genom införandet av
avläsnings-mikroskopet (jämför sid. 155, fig.
103). Emellertid gällde denna
skärpning blott iakttagelsen av den

övre kvicksilverytan, medan i själva verket även den undre också ändrar höjd.

Huygens införde en barometertyp (fig. 189), som i viss mån blev förebild
till här nedan nämnda hävarebarometer, ehuru han leddes av andra
synpunkter. Utvidgningarna K och M i denna barometer voro avsedda att
sätta större kvicksilvervolymer i rörelse vid barometerhöjdens växlingar;
genom att sedan fylla vatten ovanpå kvicksilvret i röret MN fick han
kvicksilvrets höj dväxlingar förstorade i samma proportion som tvärsnitts-

arealerna i utvidgningen M och röret N. En annan härmed förenad fördel, ehuru ej
direkt av Huygens eftersträvad, är, att de kapillära krafter, som alltid inverka störande
på en inuti ett rör befintlig vätskeyta, väsentligt försvagas, om rörets vidd, så som här är
fallet, tages relativt stor.

Fig. 189.

Huygens’
barometer.

17—250164. Uppfinningarnas bok. I.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:16:16 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/1/0269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free