Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Materian - Materians atomistiska byggnad - Atomernas vikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MATERIANS ATOMISTISKA BYGGNAD. ATOMERNAS VIKTER.
285
Fig. 219. Joseph Louis Gay-Lussac.
Gay-Lussacs volymlag. Samtidigt med Daltons upptäckt gjordes en annan av den
franske kemisten och fysikern Joseph Louis Gay-Lussac (1778—1850). Denne hade
liksom flera kemister före honom gjort undersökningar avseende en noggrann
bestämning av proportionerna mellan de uti en kemisk förening ingående mängderna av
ämnena, men vid sysslandet med gasers föreningar kom han att undersöka
volymsmängder i stället för viktsmängder och fick snart ögonen öppna för att volymsproportionerna
voro av betydligt enklare art än viktsproportionerna.
Exempelvis visade det sig, att de volymsmängder syrgas och vätgas, som behövas
för att giva upphov till vatten, förhålla sig så nära proportionen 1: 2 som mätningarnas
noggrannhet över huvud tillät att konstatera. Genom förening av fluor och bor, väte
och klor, syre och kol m. fl. erhöll han gaser, vilka
han sedan lät påverka 100 volymsenheter
ammo-niakgas. Vid alla försöken kunde han konstatera att
den gasmängd som behövdes till att fullständigt
omvandla ammoniakgasen var antingen 50, 100, 150
eller 200 volymsenheter, så att volymsförhållandena
kunna uttryckas med de enkla proportionerna 2:1,
1 :1, 2 : 3 och 1 : 2.
Vid denna tidpunkt förelåg ett flertal olika
bestämningar av gasers specifika vikt eller s. k.
gastäthet, varigenom en direkt övergång från
volymsproportioner till viktsproportioner blev möjlig.
Härigenom vanns en ny möjlighet att uppskatta dessa
för de kemiska reaktionerna så viktiga
viktsproportionerna.
Avogadros hypotes. Sedd mot bakgrunden av
Daltons atomteori innebär Gay-Lussacs volymlag en
möjlighet att komma åt viktiga upplysningar rörande materians atomistiska byggnad.
Den förste som klart insåg detta och drog ut de fruktbaraste konsekvenser härur var
den italienske fysikern Amades Avogadro di Quaregna (1776—1856), vilken 1811 på
franska publicerade sin berömda avhandling »Försök till ett sätt att fastställa de relativa
massorna hos ett ämnes elementära molekyler ävensom de proportioner under vilka
de ingå i föreningarna».
Denna korta och klart skrivna avhandling, i vilken ordet molekyl användes liktydigt
med atom, börjar på följande sätt: »Gay-Lussac har i en intressant avhandling visat, att
gasers inbördes föreningar alltid följa enkla volymförhållanden, och att när föreningen
är gasformig, dennas volym likaledes står i enkelt förhållande till beståndsdelarnas. Nu
synes emellertid mängdförhållandet mellan en förenings beståndsdelar endast kunna
varä beroende av det antal enkla molekyler som förenas och antalet sammansatta
molekyler som därvid bildas. Man måste därför antaga, att också mellan de gasformiga
ämnenas volymer och de däri befintliga antalen molekyler förefinnas enkla förhållanden.
Den hypotes som här vid första påseendet erbjuder sig och vilken rent av är den till
synes enda tillåtliga är antagandet, att antalet molekyler för varje gas
vid en och samma volym är alltid detsamma eller är alltid
proportionelltmotvolymen.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
