Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Kraften - Den likformiga rörelsens kraftyttringar - Det mekaniska begreppet arbete - Effektutveckling och dess uppmätning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EFFEKTUTVECKLING OCH DESS UPPMÄTNING.
349
sam dragkraft flyttas utefter detta underlag. Lasten utgöres här, mekaniskt sett, av
kroppens tyngd, och denna kan representeras av en vektor med konstant storlek, riktad
vertikalt nedåt, således riktad vinkelrätt mot vägen. Cosinusmåttet för en rät vinkel
är emellertid noll, och därför blir lastens arbete vid kroppens förflyttning noll.
Tyngdkraftens mekaniska arbete vid en kropps
förflyttning utefter ett horisontellt underlag är noll.
Friktionsarbete. Uti nu nämnda fall borde således även dragkraftens arbete
vara noll. Detta kan synas häpnadsväckande för envar, ty nog vet man, att det kan
vara rätt så mödosamt att flytta en tung börda utefter ett horisontellt underlag. Men
saken är den, att man härvid icke enbart flyttar kroppen; ojämnheter i underlagets och
kroppens yta uppträda hindrande i form av kraftverkan, s. k. friktion. Vid rörelsen
uppstår en gnidning av dessa ojämnheter mot varandra, och med denna gnidning följer
samtidigt en avslipning av ojämnheterna, ävensom en stegring av temperaturen;
häremot svarar ett visst arbete, vanligen kallat friktionsarbete, vars storlek dock ofta är svår
att bestämma. Dragkraftens arbetsresultat utgöres således icke enbart av lastens
förflyttning utan bl. a. även av materialets slipning och uppvärmning, och följaktligen kan
heller icke Aristoteles’ princip utan vidare tillämpas. Vore underlaget fullkomligt glatt,
exempelvis av glansis, veta vi, att man med största lätthet kan förskjuta rätt tunga
bördor, exempelvis en kälke med ismedar. Vore isen samtidigt tillräckligt hård, så att
icke onödig ansträngning behövdes för att tvinga medarna att skära sig fram efter isens
söndersmulade yta, så som oftast är fallet vid tung belastning, så skulle ett barn kunna
draga den tyngsta släde, ja, har släden väl kommit i gång så går den av sig själv med jämn
hastighet. Vid järnvägarna har man just utnyttjat detta; vagnshjulen hindra nästan
varje gnidning, om lagren äro väl smorda och skenorna placeras så horisontellt som möjligt.
Vid det lutande planet, om detta är fullkomligt glatt, veta vi att kroppar glida ned
på grund av tyngden och att det först är, när man vill föra kropparna uppför planet,
som dragkraftens arbete behöver tillgripas. Men intet plan är fullkomligt glatt, och
därför kan en kropp ligga kvar utan att någon motvikt är verksam; först när lutningen blir
tillräckligt stor förmår tyngden rubba kroppen ur dess läge. I nordliga länder, där snöns
tyngd kan hota takstolarnas hållfasthet, är det därför nödvändigt att åt taken ge ganska
brant lutning, så att takets ojämnheter icke förmå sätta hinder för tyngdens verkan
utan snön av sig själv faller ned från taket. Icke dess mindre behövs det stundom
snö-skottare, vilka uträtta arbete för att få ned snön från det lutande planet, och här kan
Aristoteles’ princip naturligtvis icke utan vidare tillämpas. Vid blocktyg ha vi också en
del hindrande kraftverkningar som göra, att man icke får rätt resultat, om man utan
vidare tillämpar Aristoteles’ princip. Även om trissornas lager äro väl smorda och
tris-sorna äro väl inskurna i blocket har man en oundgänglig gnidning mellan repet och varje
trissa ävensom mellan trissorna och blocktyget. Endast ifall man till lastens arbete
fogar det härtill svarande friktionsarbetet blir det därför möjligt att tillämpa
Aristoteles’ princip.
Effektutveckling och dess uppmätning.
Effekt. Den samtidiga föreställningen om en förflyttning och den tid som kräves till
förflyttningen har man knutit till begreppet hastighet. Hastigheten är en storhet, som
mätes av förhållandet mellan väg och tid och anges numera i meter per sekund (m/sek),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
