Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Rörelsen - Rörelsens förlopp i rum och tid - Några viktiga rörelseformer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
378
RÖRELSEN.
observerades. Det på detta sätt uppfångade vattnet vägdes på en mycket noggrann våg.
Ur vägningarna erhölls förhållandet mellan vikterna och således förhållandet mellan
tiderna med så stor noggrannhet, att de talrika bestämningarna aldrig med ett
märkbart belopp avveko från varandra.»
Man måste beundra den uppfinningsrikedom Galilei genom detta experiment
åda-galade. I vår tid då man kan göra kinematografiska registreringar med tusentals bilder
i sekunden är det en enkel sak att omedelbart registrera fallrörelsens vägskala. Men på
Galileis tid hade man ju inte ens
några ur, än mindre kronografer!
Ännu i denna dag har man i
skolundervisningen, som ju måste reda
sig med relativt enkla hjälpmedel,
ingen bättre metod än den av
Galilei uppfunna för studiet av
fallrörelsen.
Huygens’ fallniaskin. Den enda
olägenheten med Galileis metod är
att den ej direkt studerar det
fria fallet, utan att den fria
fallrörelsens egenskaper erhållas genom
en gränsbetraktelse i anslutning till
egenskaperna hos fallrörelsen
utefter plan med allt större och större
lutning. Man började därför snart
nog att försöka uppfinna apparater
för direkt registrering av den
fria fallrörelsen. Sådana apparater
kallas vanligen fallmaskiner. Den
första fallmaskinen synes ha
uppfunnits av den store Huygens,
vilken i ett den 29 augusti 1664
daterat brev beskriver sin
uppfinning för sir Robert Moray,
president i den engelska
vetenskapsakademien, vars korresponderande
ledamot Huygens var.
Huygens’ fallmaskin sådan den i ovannämnda brev skisserades återfinnes i fig. 297.
I anslutning till denna figur beskriver Huygens sin uppfinning sålunda: ^ABCDEFGS
är en bräda i vilken man gjort urtaget DEFG; HK är en pendel, så liten, ungefär en tum
lång, att den anger var sjättedels sekund. Pendelns vikt H är genomborrad medelst ett
stift eller en nål. M är en pappers- eller pergamentsremsa, vars längd måste vara 3 å
4 fot och vid vilken nedtill är fästad tråden MP, som går fritt tvärsigenom blyvikten
O och nedtill uppbär en liten blyvikt P. I ett och samma ögonblick släpper man lös
vikten O och pendeln H, därigenom att man avskär en vid båda fästad tråd. När blyvikten
faller ned mot P, som kan sättas godtyckligt djupt ned, drager den med sig
pappersremsan M. I förbifarten kommer denna att från ena eller andra sidan erhålla ett märke
Fig. 297. Huygens’
fallmaskin.
Fig. 298. Modern form av
Huygens’ fallmaskin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
