Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Rörelsen - Rörelsens förlopp i rum och tid - Några viktiga rörelseformer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖRELSENS FÖRLOPP I RUM OCH TID. NÅGRA VIKTIGA RÖRELSEFORMER. 387
Det intima sambandet mellan pendelrörelsen och den likformiga cirkelrörelsen
medgiver en enkel behandling av den förra och är dessutom i och för sig märkligt, eftersom
det utvisar att antikens studier av den gudomliga cirkelrörelsen även här kunna
bära frukt. I vår tid är man dock av matematiska skäl benägen att sätta
cirkelrörelsen i andra rummet och i stället låta första rummet intagas av den pendlande
rörelse, som motsvaras av en sinusskala. En dylik rörelse benämnes numera en harmo-
Fig. 307. Den harmoniska rörelsens hastighetsskala i hodografen (t. h.) är liksom vägskalan (t. v.)
en sinusskala; inbördes äro dessa skalor fasförskjntna 90°.
Fig. 308. Liksom den harmoniska rörelsens vägskala kan
uppfattas som skuggan av cirkelrörelsens vägskala, kan även
hastigheten vid den harmoniska jrörelsen uppfattas som skuggan
av cirkelrörelsens hastighet.
nisk rörelse till skillnad från mera ojämnt försiggående pendlande d. v. s. fram- och
återgående rörelser eller s. k. svängningsrörelser.
Cirkelrörelsen kan nämligen
Märkligt nog påpekades detta
redan av Aristoteles, vilken
dessutom insåg, att i allmänhet »en
kroklinig bana erhålles så snart
en kropp utför tvenne rätliniga
rörelser vilkas hastigheter från
ögonblick till ögonblick ha ett
variabelt förhållande». Låter man
nämligen en punkt (P i fig. 306) röra
sig harmoniskt fram och tillbaka
på vägsträckan AB, så att den
efter lika tidsintervall successivt
passerar skalans olika delstreck,
samtidigt med att banan AB
flyttar sig parallellt med sig
själv, så att A B efter samma
tidsintervall antager de lägen som
angivas av delstrecken i den mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
