Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Rörelsen - Rörelsens lagbundna förlopp - Snurror och snurrverkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
470
RÖRELSEN.
ende, men någon praktisk betydelse fick den icke. Magnetkompassen var betydligt
enklare och billigare samt dessutom ombord å fartyg väsentligt mera pålitlig.
När järnfartyg alltmera börjat komma i bruk förlorade magnetkompassen sin
pålitlighet, och invecklade metoder för korrektion av järnmassornas inflytande måste
utarbetas. Särskilt å krigsskeppen, där järnmassor i form av ammunition o. d. måste
flyttas, visade sig magnetkompassens beroende av järnets fördelning inom fartyget
i hög grad ofördelaktig, och man börjar på 1880-talet inom de olika ländernas
mariner anställa försök med förbättringar av den foucaultska gyrokompassen. I
Frankrike var E. Dubois sysselsatt med problemet och i England synes William Thomson
(lord Kelvin) även ha varit upptagen med detsamma. På 1890-talet började man även
i Tyskland taga upp frågan. Werner von Siemens ledde en del undersökningar i
anslutning till ett av Van den Bos uttaget patent. Problemet synes dock ej funnit någon
tillfredsställande lösning. Införandet av undervattensbåtar bragte frågan ånyo i ett
nytt läge. Nu var behovet av en ersättning för magnetkompassen ofrånkomligt, ty inuti
undervattensbåtens slutna järnkropp var det omöjligt att tillfredsställande utnyttja en
magnetkompass. Därmed kom problemets ekonomiska sida mera i bakgrunden;
problemet måste lösas, kosta vad det ville.
Problemet var ju i huvudsak löst av Foucault. Det gällde nu att fullkomna hans
idé och utföra instrumentet med den precision och de korrektionsförbättringar, som
voro av nöden för att förvandla gyrokompassen från ett vetenskapligt kuriosum till en
tekniskt fulländad och pålitlig apparat. Då ekonomien kommit i andra planet, var det
givet, att problemet förr eller senare skulle få en tillfredsställande lösning. I våra dagar
äro också alla viktigare marinfartyg utrustade med gyrokompasser, men en sådan är
mycket dyrbar.
Gyrokompassens verkan. Vi skola i det följande giva en ingående redogörelse
för hur gyrokompassens tekniska problem lösts. Få uppfinningar torde vara bättre
ägnade att visa hur man från den »principiella» men praktiskt otillfredsställande
lösningen genom systematiska förbättringar skaffar sig kontroll över alla medverkande
faktorer och därigenom når en tekniskt fullkomlig lösning. Ifrågavarande exempel
har också sitt stora intresse, därför att det belyser snurrans verkan på ett ingående sätt.
Det tekniska fullkomnandet av Foucaults geniala gyrokompass utfördes ungefär
samtidigt i Amerika av Sperry och i Tyskland av Anschütz-Kämpfe. Av dessa är
Sperry-kompassen otvivelaktigt den i mekaniskt hänseende enklaste och fyndigaste
förbättringen av Foucaultkompassen, vilkens anordningar i stort sett bibehållits.
Anschütz-kompassen har ersatt den foucaultska upphängningen i en lodrät, torsionsfri tråd med
en flytkroppsanordning, simmande på en kvicksilvermassas horisontella yta.
Principiellt uppnås härigenom samma resultat och även i övrigt funktionera de analogt, så att
vi kunna nöja oss med att mera utförligt klargöra kompassens verkningssätt i
anslutning till Sperrys enklare och redigare anordningar.
Den av Foucault uppfunna metoden att fixera snurrans inre cardanska ring i
horisontalplanet utgör som vi redan framhållit ej ett absolut fixerande utan medgiver åt
snurran avvikelser ur horisontalplanet, ehuru härvid uppträda hindrande krafter dels
elastiska i fixeringsanordningen och dels tyngden hos hela systemet, när det svänger ut
ur lodlinjen. Det är de från dessa krafter och från lagerfriktionerna härrörande vridande
moment, som, i enlighet med lagen om rotationsmomentet, åt snurran meddela sådan
rörelse att den automatiskt inställer sig i meridianen. Foucault synes ej varit fullt
med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
