Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Rörelsen - Rörelsens lagbundna förlopp - Egensvängningar och tvångsrörelse - Kopplade svängningskretsar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖRELSENS LAGBUNDNA FÖRLOPP. KOPPLADE SVÄNGNINGSKRETSAR.
497
ungefärlig resonans blir dennas rörelsekomponent starkt utbildad och de övriga träda
helt i bakgrunden för denna. Vid sammansättning av rörelsens harmoniska
komponenter blir väg-tidsdiagrammet av en helt annan karaktär än kraftens tidsdiagram. Vid
svagt dämpade system återspeglas kraftens variationer synnerligen förvanskade uti den
påtvungna svängningsrörelsens variationer, medan de däremot ganska troget återgivas
av starkt dämpade system. Innerhåller kraften någon harmonisk komponent i resonans
med det svängande systemet, så kommer denna komponent att vid rörelsen uppträda i
förstärkt form medan övriga komponenter starkt försvagas. Kroppen tjänstgör liksom
ett filter, vilket släpper fram denna enda komponent, medan övriga utestängas. Låt oss
fastslå detta faktum uti följande för svagt dämpade system giltiga resonansprincip:
När ett svängande system påverkas av en godtycklig
periodisk kraft, vilken har någon harmonisk komponent
i resonans med systemets egensvängning, kommer
systemets rörelse att förlöpa som om endast denna komponent
vore verksam.
Kopplade svängningskretsar.
Den mekaniska svängningskretsen. Egenskaperna hos svängande system och deras
svängningsrörelse ha icke enbart mekaniskt intresse utan äro av grundläggande betydelse
för flera olika grenar av tekniken, framför allt för elektrotekniken och den akustiska
tekniken. Man kan därför tränga ganska långt in i de problem som man i dessa teknikens
olika grenar möter, ifall man bildar sig en klar uppfattning av de mekaniska svängande
systemen och deras egenskaper. Detta vilja vi nu i någon mån genomföra på ett sådant
sätt, att vi klart kunna överblicka de för svängningsrörelsens förlopp väsentliga
omständigheterna.
För att skarpt åtskilja de olika faktorer som äro avgörande för det svängande
systemets rörelse vilja vi införa ett svängande system vars egenskaper äro mera klarlagda
än vad fallet varit i de av oss tidigare behandlade exemplen. Vi tänka oss för den skull
ett svängande system (fig. 395) bestå av en fullkomligt stel massklump rörlig på ett
vågrätt underlag och fästad vid ena ändan av en elastisk spiralfjäder, vars vikt är så
obetydlig i förhållande till klumpens, att vi helt kunna lämna den ur räkningen.
Fjäderns andra ända är fästad vid en fast lodrät vägg, så att spiralens axel går parallellt
med det underlag varpå klumpen vilar. Vid klumpen tänka vi oss vidare fästad en liten
kolv, som kan löpa fram och tillbaka i en parallellt med spiralfjäderns axel, vid den
lodräta väggen fästad plåtcylinder, i vars botten upptagits ett med avloppskran försett hål,
så att cylinderkolven under sin rörelse trycker ut eller suger in luft genom detta hål,
när kranen står öppen.
Om fjädern utdrages och klumpen därpå plötsligt släppes, kommer fjädern att
återtaga sin normala längd, varigenom den energi fjädern genom formförändringen fått så
småningom åtgår till att försätta klumpen i rörelse med en hastighet som ökas mer och
mer, ända tills fjädern förlorat all sin energi och återtagit sin ursprungliga längd.
Fjäderns ursprungliga energi har nu omsatts i rörelseenergi hos klumpen. Tack vare denna
rörelseenergi rusar klumpen förbi sitt ursprungliga jämviktsläge och uträttar arbete
genom att sammantrycka spiralfjädern, som därigenom återfår energien under en ny
formförändring, vilken fortskrider ända tills klumpen avgivit all sin rörelseenergi och
32—250164. Uppfinningarnas bok. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
