Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Ljudet - Ljudet som rörelse - Teorier om ljudets natur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
506
LJUDET.
kunde man ej tänka på att uppställa, förrän man kunde experimentellt framställa ett
lufttomt rum.
De florentinska akademikerna, vilka voro bland de första som utnyttjade det
Torricelliska tomrummet till systematiska studier i lufttomt rum, sökte även komma
till ett avgörande rörande ljudets fortplantning i tomrummet. Till den ändan hängde
de upp (fig. 403) en liten skallra i barometerrörets vidgade del (se fig. 198, sid.
262), och sedan tomrummet bildats skakade de skallran mot glasväggen. Ljudet
Fig. 404. Modernt försök rörande
ljudets fortplantning i
luftför-tunnat rum.
Fig. 403. Florensakademisternas
försök rörande ljudets
fortplantning i luftföntunnat rum.
uteblev emellertid icke, av den enkla anledningen att glasväggen vid beröringen
förmedlar dess fortplantning.
Bättre framgång hade Guericke, när han under klockan till sin luftpump (se sid. 244)
hängde upp ett med slagverk försett urverk. Så fort luften började förtunnas, hördes
en tydlig försvagning av slagen, som följde varandra med bestämda mellanrum, och
när pumpningen fortgått tillräckligt, upphörde den sjungande tonen från slagen
fullständigt, fastän hammaren sågs fortsätta sina regelbundna slag. Satte man örat intill
den lufttomma behållaren kunde dock svaga knäppningar urskiljas. I vår tids
skolundervisning använder man ofta en elektrisk ringklocka, som upphänges i en
guttaperkapropp, genom vilken den strömförande ledningen går (fig. 404).
Guerickes åsikt om ljudets natur. Det förtjänar dock påpekas att Guericke
ingalunda uppfattade ljudet som en vågrörelse; han var långt ifrån att fatta vågrörelsens
märkliga egenskap att kunna fortskrida utan att materian själv följer med. Han säger
nämligen uttryckligen i en av sina skrifter: »Om ljudet fortplantas med luftens hjälp,
hur skulle det då vid fullkomligt stillastående luft kunna nå vårt öra? Därav måste
man draga den slutsatsen att ljudet icke fortplantas medelst luften.» Hur litet känsla
har man icke ofta för tankens svårigheter! Guerickes försök med slagverket, som i vår
tid eftergöres i varje skola, användes vid elementarundervisningen som ett slående
bevis för att ljudet fortplantas genom luften — men Guericke själv kunde icke finna
att det ägde den ringaste beviskraft, ty han kunde få detta experiment att stå i bästa
överensstämmelse med en helt annan åsikt.
För Guericke var ljudet en »tonkraft», som alstras när två slags materia stöta
samman; är det ena slaget materia luft, alstras en t o n, men är ingendera av de bägge
ma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
