Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Ljudet - Ljudet som musik - Samverkan av toner. Klangfärg - Ljudets tekniska utnyttjande - Hydrofonteknik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
580
LJUDET.
för minsta felstämning, ty även här hör örat svävningar, men dessa äro av annan art än
oktavens. Vid den rena kvinten hör man nämligen en djup ton, en kombinationston,
liggande oktaven under den lägsta av de bägge i kvinten ingående tonerna. Blir kvinten
däremot det minsta oren kommer denna kombinationston att giva svävningar med den
lägre av kvintens båda toner, och för dessa svävningar är örat utomordentligt känsligt.
På samma sätt kan man vid varje dissonerande samklang av två toner påvisa
svävningar härrörande antingen från dessa toner och deras övertoner eller mellan dem och
deras kombinationstoner. Att svävningarnas skärande dallringar därvid giva örat ett
obehagligt eller rent av pinsamt intryck förklarar således dissonansen. Vad speciellt
övertonernas svävningar beträffar kunna de av ögat följas såsom långsamma höjningar och
sänkningar uti de kurvor som registrera de olika intervallen (se fig. 484).
LJUDETS TEKNISKA UTNYTTJANDE.
Sedan äldsta tider har ljudet använts som signalmedel, men man nöjde sig länge med
sådana enkla hjälpmedel som människoröster, förstärkta genom ropare, eller klämt
-ning i kyrkklockor då det gällde att på längre avstånd mana människor till samling.
Först under de senaste decennierna har ett mera målmedvetet utnyttjande av ljudet
för tekniskt ändamål börjat tillämpas. Därvid har man förstått att utnyttja de oerhörda
tekniska framsteg som gjorts inom optik och radioteknik och vilka byggts på sådana lagar
och teoretiska utredningar rörande optiska och elektriska svängningar vilka omedelbart
gå att överflytta på de akustiska svängningsföreteelserna.
Av ganska stor betydelse har härvid den genom världskriget stegrade tekniska
verksamheten varit. Spaning efter flygare och undervattensbåtar utfördes bl. a. med hjälp
av de ljud dessa farkoster alstra, likaså kunde man på akustisk väg bestämma läget av
fientliga skjutvapen och batterier.
En annan omständighet som i hög grad bidragit till den akustiska teknikens
utveckling har varit byggnadskonstens krav dels på ljudisolerande material och dels på lämplig
formgivning av konsertsalar och andra offentliga lokaler i vilka man önskar en god
rumsakustik.
Slutligen har radiotekniken, särskilt i samband med rundradion och
grammofontekniken, ställts inför oerhört höga anspråk på ljudreproduktion, åstadkommen genom
förmedling av växelströmmar. Härigenom har ett intimt och synnerligen fruktbärande
samarbete etablerats mellan ljudteknik och elektroteknik. Det är rent av omöjligt att
behandla moderna ljudtekniska frågor utan att ingå på elektrotekniska detaljer och
vice versa.
H YDROFONTEKNIK.
Undervattenssignalering. Sturm och Colladons försök på Genèvesjön (se sid.
517) gav tydligt vid handen att ljudets fortplantning i vatten icke blott sker med en
beräknad hastighet c:a 4 ggr större än i luften utan även att ljudsignalerna i vattnet
undergå betydligt mindre försvagning än i luft. Vid ett försök kunde de sålunda
tydligt avlyssna ljudsignalen i vattnet på 35 km:s avstånd. Den åtföljande ljussignalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
