Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Ljudet - Ljudets tekniska utnyttjande - Hydrofonteknik - Ultrasonorteknik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
584
LJUDET.
efter djupet i meter lätt kan beräknas. Med en registreringsgalvanometer kan man lätt
registrera avgång och ankomst på en i djup graderad skala och sålunda direkt erhålla
uppgift om djupet.
Metoden har den olägenheten att ljudet sprider sig i alla riktningar, så att vid ojämn
havsbotten (se fig. 489) vågor kunna återkastas från sidorna och göra ekot mindre
pålitligt. Genom användandet av ultrasonort ljud har denna olägenhet emellertid kunnat
hävas och en därpå grundad speciell gren av hydrofontekniken, ultrasonorteknik, kommit
till betydelsefull utveckling.
Ultrasonorteknik.
Fig. 490. Ekolodning med ljudstrålar.
Ljudstrålar. Ljudets egenskap att gå runt hörn bildar en skarp motsats mot ljusets
egenskap att gå fram i raka strålar, och man vore frestad att tro att dessa bägge slag av
vågrörelser ägde en väsentlig olikhet i detta hänseende. Så är emellertid icke fallet. I
läran om ljuset skola vi se att även ljus
kan gå runt hörn på föremål, förutsatt att
dessa äro tillräckligt små. Det som härvid
är utslagsgivande är nämligen föremålens
storlek i förhållande till vågrörelsens
våglängd. Ljudets våglängd (se fig. 473) är
av ungefär samma storlek som människans
längd och som dimensionerna på våra
vanligaste föremål, medan ljusets våglängd
blott är en eller annan tiotusendels
millimeter. Kunde man blott alstra ljud med
tillräckligt kort våglängd, skulle även
detta sprida sig i raka strålar förbi
vanliga föremål. Kort våglängd betyder
emellertid högt svängningstal, varför ljudstrålar endast kunna framställas medelst
toner med högre frekvens än den som motsvarar hörbarhet. Dylika ohörbara eller
ultrasonora ljudstrålar ha fått utomordentligt stor praktisk betydelse, framförallt till
ekolodning, som vid skarpt begränsade ljudknippen (se fig. 490) icke möter de av oss
tidigare berörda olägenheterna.
Fig. 491. Mosaikplatta av
piezoelektriskt material.
Piezoelektriska ljudsändare och mottagare. År 1817 iakttog den framstående
mineralogen Haüy att vissa kristaller vid tryck i en bestämd riktning uppvisa elektriska
laddningar av motsatta slag. Dylika kristaller sägas vara piezoelektriska (av grek, piezein,
trycka). Fenomenet studerades ingående av P. Curie på
1880-talet, och det visade sig att fenomenet, som man kunde vänta,
är omvändbart, så att en piezoelektrisk kristall vilken placeras
i ett elektriskt fält därvid av mekaniska krafter
samman-tryckes eller utvidgas, beroende på fältets riktning, ävensom
att de tryck och de laddningar som härvid betinga varandra
äro mot varandra proportionella.
Om man förfärdigar en tunn platta av en eller flera piezoelektriska kristaller (fig.
491), kvarts, kalkspat el. dyl., så att dess bägge plan vinkelrätt överskära en bestämd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
