Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Ljudet - Ljudets tekniska utnyttjande - Diverse ljudtekniska frågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LJUDETS TEKNISKA UTNYTTJANDE. DIVERSE LJUDTEKNISKA FRÅGOR. 589
i sekunder registrerade tiderna t2 och t3 resp. Ljudet från G kommer ju först till
observationsposten F2, som ligger närmast ljudkällan, och till F± efter en tidsfördröjning av
—^2 sek, så att vägskillnaden ^12 mellan ljudets bägge vägar från G till dessa bägge
observationsposter är v ggr så stor, ifall ljudets hastighet är v m/sek; vägskillnaden blir
således z/12 = (^—12) • v meter. På samma sätt blir vägskillnaden mellan ljudvägarna
från G till F2 och F3 //23=(^3—12) • v meter.
Nu vet man att alla olika punkter som äga en och samma vägskillnad till två fixa
punkter ligga på en hyperbel vilken har de båda fixa punkterna till brännpunkter och
vilken med kännedom om vägskillnaden är fullt bestämd och lätt låter sig konstrueras
(se fig. 69, sid. 95). Man kan således med hjälp av vägskillnaden ^12 och brännpunkterna
Fx och F2 på en karta konstruera en hyperbel på vilken den obekanta ljudkällan G måste
Fig. 504. Ljudpejling medelst två hyperbler.
Fig. 505. Ljudpejling medelst tre cirklar.
ligga. Likaså kan man med F2 och F3 som brännpunkter med hjälp av vägskillnaden
J23 på kartan konstruera en annan hyperbel på vilken G också måste ligga. Den sökta
ljudkällan G befinner sig således i den punkt där dessa bägge hyperbler skära
varandra.
Visserligen kan konstruktionen av hyperblerna i fig. 504 ganska lätt utföras, men
uppgiften kan göras ännu enklare på andra sätt. En metod är att, så som i fig. 505,
omkring de bägge avlägsnare observationspunkterna, i detta fall F2 och F3, uppslå cirklar
med radierna J2 och d3 lika stora som vägskillnaderna samt därefter inpassa en tredje
cirkel som går genom Fx och tangerar dessa bägge cirklar. Inpassningen utföres därvid
enklast så, att man på en genomskinlig celluloidskiva har en serie koncentriska cirklar
uppritade, bland vilka man lätt kan utvälja en cirkel med lämplig radie, så att den uppfyller
villkoret. I denna tredje cirkels medelpunkt har man då på kartan ljudkällan belägen.
En tredje metod, som också kommit till användning, är att ersätta hyperblerna
med deras asymptoter, vilka i det allra närmaste skära varandra i samma punkt som
hyperblerna själva. Härvid använder man var sin kring de bägge avlägsnare
observationsorterna vridbara linjal.
För iakttagande av läget hos en fientlig artilleripjäs är metoden förträfflig. Likaså
till bestämning av egna skjutvapens inriktning, ifall projektilerna krevera mot marken
eller i luften. Vid spaning efter tyska undervattensbåtar använde engelsmännen den
metoden att från varje engelskt skepp som iakttog en undervattensbåt nedsläpptes en
vattenbomb, varefter de engelska militärposterna med ledning av denna hjälpljudkälla
kunde vidtaga åtgärder.
Tunga artilleripjäser giva så pass kraftiga ytvågor i jorden att dessa kunna användas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
