Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Värmet - Temperatur - Speciella vätsketermometrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEMPERATUR. SPECIELLA VÄTSKETERMOMETRAR. 615
människokroppen vid användandet. Denna termometer är så inrättad, att
kvicksilverpelaren automatiskt kvarstannar vid högsta läget och icke åter sjunker ned i reservoaren,
förrän man genom en skakning eller en snabb rotationsrörelse genom svängning med
armen får extra kraftverkan i gång i neddrivande riktning. Kvicksilverpelarens
kvarblivande uppnås därigenom, att termometerröret strax ovanför själva
kvicksilverbe-hållaren försetts med en upptill hopknipen liten utvidgning. Vid avsvalningen delar
kvicksilvret sig vid denna hopknipning, och den övre kvicksilverpelaren blir stående i
det läge den hade före avsvalningen, medan den undre delen fritt kan draga ihop
sig.
Fig. 533. Regleringstermostat.
Fig. 534. Genomskärning av termostaten.
Temperaturregulatorer. Närbesläktad med maximi- och minimitermometern är
den automatiska temperaturregulatorn eller termostaten, en slags termometeranordning
vilken automatiskt sätter i gång
ventiler, varigenom värmetillförseln kan
regleras. Sådana anordningar äro av
synnerligen stor betydelse vid en hel
del industriella anläggningar, såsom
syltfabriker, ångtvätterier,
galvanise-ringsfabriker, destilleringsanläggnin-gar m. m. ävensom vid uppvärmning
av sjukhus, skolor och dyl.
Härtill kan man använda en
vanlig kvicksilvertermometer, i vars
termometerrör insmälts
platinakontakter, vilka ha till uppgift att sluta
en elektrisk ström så snart
kvicksilvret stigit till kontakten i fråga.
Den elektriska strömmen kan sedan
driva regleringsanordningar.
En inom industrier i Amerika,
England och Tyskland mycket
använd regleringstermostat återgives i
fig. 533. Dess konstruktion framgår
av tvärsnittet i fig. 534. A är ett
mässingsrör, i vilket stången B av
nickelstål är placerad, så att dess ena ända genom fjädern Ä hålles i ständig kontakt
med mässingsrörets ena ända. Nickelstålstångens andra ända E är däremot fri och rör
sig i förhållande till mässingsröret, så snart temperaturen ändras, därför att nickelstålet
knappast utvidgar sig genom uppvärmning, medan däremot mässingsröret förlänges.
Vid E vilar nickelstålstången mot hållaren F, vilken uppbär en konisk ventil, som
härigenom stänger sig mer och mer ju högre temperaturen blir. Ventilen kan även regleras
med en skruvnyckel vid Z, och på skalan G kan man medelst en visare avläsa den
temperatur för vilken regleringen utföres. Genom röret H insläppes tryckluft eller
tryckvatten, passerar genom regleringsventilen och går sedan vidare genom D till den
speciella anordning, varmed värmetillförseln kan regleras och som vanligen är en av
tryckluften (eller vattnet) manövrerad ångventil. Termostaten är så känslig att den
håller temperaturen konstant på + 1° när.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
