Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Värmet - Värmemängd och värmeinnehåll - Specifikt värme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRMEMÄNGD OCH VÄRMEINNEHÅLL. SPECIFIKT VÄRME.
659
att ganska stora gasmängder kunna införasd en kalorimeter, utan att dennas volym
därför behöver göras alltför stor.
Den engelske läkaren Crawford försökte att, på samma sätt som med fasta
och flytande kroppar, använda en bestämd, av ett tunt plåtkärl avgränsad mängd
av gasen. Genom att nedsätta plåtkärlet i kalorimetern åstadkom han därefter
värmeutbytet. Metoden kan icke sägas tillfredsställa några högre anspråk, men gav dock i
ett par fall förvånansvärt goda resultat.
På ett mera fyndigt sätt förforo Lavoisier och Laplace. De läto en större,
uppvärmd gasmängd genom ett spiralrör under ett bestämt tryck så småning-
Fig. 571. Delaroches och Bérards apparat för bestämning av gasers specifika värme vid
konstant tryck.
om passera genom kalorimetern. Om genomströmningshastigheten var någorlunda
jämn, ägde gasen en fullt bestämd lägre temperatur vid bortgåendet ur kalorimetern,
och denna temperatursänkning orsakades av isens smältning. Med kännedom dels om
antalet liter gas som per minut strömmade igenom spiralröret och dels om mängden
av det per minut uppkomna smältvattnet, kunde specifika värmet lätt beräknas.
Denna metod uttnyttjades även av de franska fysikerna Clement och Desormes 1819,
men metoden är dock ganska bristfällig, så att de på detta sätt erhållna värdena icke
äro särdeles pålitliga.
Ett väsentligt framsteg hade dock redan 1813 gjorts, då de franska fysikerna
Dela-roche och Bérard publicerade en utomordentligt betydelsefull avhandling, innehållande
en rad ganska goda värden. Deras apparat återfinnes i fig. 571. Det principiella i
tillvägagångssättet är att samma gasmassa upprepade gånger får strömma igenom en
vattenkalorimeters spiralrör (s i fig. 571), sedan gasinassan först uppvärmts på så sätt,
att den före inträdet i kalorimetern passerar ett rör (e i fig. 571), vilket omgives med
ångan från ett kärl med kokande vatten. Gasmassan tvingas att strömma fram och
tillbaka mellan två blåsor b och c, vilka äro inneslutna i var sitt glaskärl C och D,
innehållande luft, vars tryck kan regleras genom vattenpelare i behållarna A och B. Dessa
vattenpelares tryck göra sig i första hand gällande i de undre kärlen a och d, men genom
avtappning av vatten i de undre och påfyllning i de övre kärlen tvingar man luft att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
