Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Värmet - Materians tillståndsförändringar genom värmebehandling - Materians latenta värme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MATERIANS TILLSTÅNDSFÖRÄNDRINGAR. MATERIANS LATENTA VÄRME. 669
Enligt moderna bestämningar, som företagas i speciellt därtill konstruerade
för-bränningskalorimetrar, är det av Crawford funna värdet icke alls illa, även om man
tager hänsyn till att Crawfords temperaturskala icke var Celsiusskalan. Det moderna
värdet på vätgasens förbränningsvärme återfinnes jämte en del andra viktiga värden i
följande tablå, där ungefärliga värden även upptagits för en del bränslen.
Förbrännings-
• värme i
kgkalorier/kg.
Vätgas........................................................................ 34 000
’ Kol, diamant........................!......................... 7 860
> grafit naturlig........................................... 7 797
» » ugns-............................................... 7 900
> gaskol.................................................... 8 047
> träkol.................................................... 8100
Barrved........................................................................ 4 892
Björkved....................................................................... 4 805
Antracit....................................................................... 8 000
Koks........................................................................... 7 000
Stenkol........................................................................ 7 000
Torv........................................................................... 4 000
Sprit.......................................................................... 6 000
Bensin....................................................................... 10 000
Petroleum..................................................................... 10 000
Solarolja . . . •............................................................. 10 000
Jaktkrut......................................................................... 807
Dynamit........................................................................ 1 290
De värden vi här angivit för bränslena äro endast ungefärliga, beroende på att
omständigheterna något växla med bränslets halt av vatten och askbeståndsdelar.
Reaktionsvärme. Förbränningsvärmet är blott ett speciellt fall av den
värmeutveckling som åtföljer kemiska processer och som efter Crawford ägnades omsorgsfullt
studium av Lavoisier och Laplace i deras förut omtalade arbeten. Förutom
förbränningsvärmet för fosfor, olika träkol, olivolja, vax, talg, svavel, kol och svaveleter
bestämde dessa forskare uti sin iskalorimeter även de värmemängder som utvecklas vid en
del andra kemiska reaktioner.
Sedan de kalorimetriska metoderna under förra hälften av 1800-talet blivit i hög grad
förfinade, genomfördes av fransmännen Favre och Silbermann under tiden 1848—53
en rad värdefulla bestämningar, som sedan följdes av de för termokemien grundläggande
arbetena Thermochemische U ntersuchungen (4 delar 1879—82) av dansken Julius
Thom-sen (1820—1909) och Essai de mécanique, chimique fondée sur la thermochimie (2 delar
1879) av fransmannen M. P. E. Berthelot (1827—1907), vilka räknas som termokemiens
egentliga grundläggare.
Numera angives reaktionsvärmet icke i kilogram kalorier per kg av det bildade
ämnet utan i gramkalorier per grammolekyl av det bildade ämnet. Man skilj er
mellan sådana reaktioner vid vilka värme utvecklas och sådana som kräva tillförsel av
värme för att de skola äga rum. De förra kallas exotermiska föreningar och de senare
endotermiska föreningar. Vätesuperoxid är ett exempel på det senare slaget föreningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
