Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Värmet - Materians tillståndsförändringar genom värmebehandling - Kristaller och deras omvandlingar - Heterogena jämviktssystem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
678
VÄRMET.
Exempelvis förekommer svavel dels amorft (okristalliserbart), dels kristalliserbart i
rombiska systemet och dels kristalliserbart i monoklina systemet. Dessa olika
allotro-piska modifikationer kunna genom värmebehandling överföras i varandra. Sålunda
är rombiskt svavel stabilt under 95.1° C, men vid denna temperatur omvandlas det lätt
i monoklint svavel, som är stabilt över denna temperatur. Vid denna omvandling
upptager svavlet 0.08 kgkalori per gramatom (d. v. s. för varje 32 gr svavel). Ett annat
mera välbekant dylikt exempel utgör fosfor, som förekommer i tre former: gul, röd och
metallisk (rödvioletta kristaller). Då gul fosfor övergår i röd, utvecklas sålunda 3.71
kgkalorier per gramatom (d. v. s. för varje 31 gr fosfor), och då röd övergår i metallisk
fosfor utvecklas cirka 0.7 kgkalori per gramatom.
Av praktisk betydelse äro dylika omvandlingar inom en hel del industrier. Sålunda
ha vi redan tidigare haft anledning sysselsätta oss med glasets omvandlingar i samband
med termometertillverkning. Vissa metallers omvandlingar ha likaså en genomgripande
betydelse, ja, den framstående franske metallografen Osmond har (1888) visat, att
järnets egenskaper lämpligen böra ses ur de allotropiska modifikationernas synpunkt.
Exempelvis kan man enligt hans och den franske fysikern Le Chateliers teorier (1897) på så
sätt överblicka det för praktiken så betydelsefulla härdningsproblemet betydligt
klarare än förr. Enligt Osmonds teori skulle härdningen bestå däri, att man genom
upphettning till en viss temperatur får vissa modifikationer att i hög grad utveckla sig,
varefter man genom hastig avkylning förhindrar den återgång till andra modifikationer,
som skulle ägt rum vid långsam avsvalning.
Vid järn särskiljer man med visshet tre olika former dels a-järn (alfajärn),
kristalliserande i kuber, stabilt under 760°, dels /^-järn (betajärn), kristalliserande likaledes i
kuber och stabilt mellan 760° och 800° samt /-järn (gammajärn), kristalliserande i
oktaedrar och stabilt över 800°. Slutligen har man även trott sig finna en fjärde form,
ö-järn (deltajärn), stabilt över 1 411°. Det vanliga järnets kolhalt komplicerar
förhållandena och gör att vad man i dagligt tal kallar järn i grund och botten är en
legering mellan järn och kol och således även får bedömas med hänsyn till legeringars
egenskaper (se sid. 734), varigenom nu anförda indelning måste betydligt fördjupas.
Heterogena jämviktssystem.
Köldblandningar. Sedan gammalt har man förstått att genom blandning av
salter och snö eller finstött is uppnå låga temperaturer. Dylika köldblandningar kommo
bl. a. till stor användning vid termometrars gradering. Sålunda ger en blandning av 1 del
koksalt på 3 delar is en temperatur som understiger —10° C, vid noggrann avvägning
av mängderna i proportionen 36.3 % koksalt till 63.7 % is kan man få temperaturen så
låg som —21.2° C. Med 77.9 % zinkklorid till 22.1 % is kommer man ned till ungefär
—62° C, och med 61.4 % vattenfri klorvätesyra till 38.6 % is kan man få —86°.
Redan tidigt insåg man, att köldblandningens verkan berodde dels därpå, att snön
eller isen vid smältningen upptager värme, och dels därpå, att när ett salt löses i vatten
även värme upptages. På 1780-talet började man till och med att genom beräkningar
uppskatta de värmemängder som härvid kunna upptagas. Dels kände man ju isens
smältvärme och dels kunde man bestämma olika salters lösningsvärme, summan av
bägge, så ansåg man, borde, ifall salt och is blandades i sådana proportioner att allt
förvandlas till vätska, angiva det av köldblandningen upptagna värmet. Emellertid stäm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
