Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Värmet - Materians tillståndsförändringar genom värmebehandling - Gasers tillståndsförändringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
690
VÄRMET.
kom till användning. Gay-Lussac fann även denna insugna vätskevolym utgöra något
mer än en tredjedel av ballongens volym, noga räknat var denna bråkdel 0.3 75, så att
utvidgningen per Celsiusgrad, som kallas gasernas utvidgningskoefficient, blir 0.0037 5.
Fig. 609. Rådbergs apparat för bestämning av
gasers ntvidgningskoefficient.
Daltons lag. Samtidigt som Gay-Lussac hade den engelske kemisten J. Dalton,
som var sysselsatt med ett större arbete över gasers egenskaper, sökt att bringa reda i
de gängse motsägande uppgifterna rörande gasers utvidgning genom att företaga en
grundlig omprövning av frågan, och Daltons avhandling över detta ämne trycktes
ävenledes 1802 ehuru några månader senare än Gay-Lussacs.
Dalton kom till samma resultat som Gay-Lussac rörande olika gasers likartade
utvidgning, och siffervärdet på gasernas utvidgningskoefficient fick han genom en
felräkning att överensstämma med Gay-Lussacs värde. Dessutom kunde han konstatera
att utvidgningskoefficienten något
avtager med stigande temperatur.
Daltons undersökningar hade
emellertid ett mera omfattande syfte, och
utvidgningslagen ingick blott som en del i
hans mera omfattande arbete, som
framför allt blivit bekant därigenom, att han
i detta uppställde den efter honom
-benämnda Daltons lag:
I en gasblandning är
trycket summan av de tryck,
s. k. partialtryck, som skulle
råda för varje ingående gas,
om den ensam fyllde
gasbehållaren.
Denna för tekniken synnerligen
viktiga lag giver bl. a. vid handen, att om
man i en behållare har mättad ånga
tillsammans med andra kemiskt indifferenta
gaser, så är denna ångas partialtryck
detsamma som om ångan bildats i en lika
stor fullständigt evakuerad behållare.
Därigenom blir det bl. a. möjligt att
inom kyltekniken arbeta med ångor
ägande litet mättningstryck, utan att
därför totala gastrycket behöver vara litet, ifall man nämligen uppblandar ångan med
en lämplig indifferent gas.
Gasernas utvidgningskoefficient. Med Gay-Lussacs och Daltons undersökningar
ansågs frågan om gasernas utvidgning definitivt slutbehandlad, och man förbisåg den
bristande överensstämmelsen mellan deras experimentella data ända tills den svenske
fysikern Fredrik Rudberg (1800—1839) ansåg sig, trots föregångarnas auktoritet,
behöva revidera deras värden. Härvid visade det sig att Gay-Lussac genom att icke
tillräckligt befria sina gaser från vattenånga fått värden som avsevärt avveko från det
riktiga. Rudberg bestämde nämligen värdet till 0. oo 3 6 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
