Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Värmet - Materians tillståndsförändringar genom värmebehandling - Gasers tillståndsförändringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
698
VÄRMET.
Därnäst tager van der Waals hänsyn till den materians sammanhållande kraft som
kallas kohesion och som är starkare ju närmare materians molekyler komma varandra
(jämför sid. 162). Denna kohesionskraft mellan gasen och det omslutande kärlets väggar
giver upphov till en tryckändring hos den verkliga gasen jämförd med den ideella, och
denna tryckändring, som växer ju tätare molekylerna packas intill varandra och intill
Fig. 615. Isotermerna enligt van der Waals’ lag.
kärlets väggar, således ju mindre gasens volym blir, finner han omvänt proportionell mot
kvadraten på volymen, så att trycket p skall korrigeras till , där a är en för gasen
v2
karakteristisk konstant. I stället för den ideala gasens tillståndslag pv — RT (se sid. 692)
erhålles således van der Waals’ tillståndslag för verkliga gaser
p+£l ^-b)=RT.
För att kunna teoretiskt motivera dessa bägge korrektioner av volym resp, tryck vid
en verklig gas nödgades van der Waals göra vissa förenklande antaganden rörande
molekylernas form m. m. Den van der Waalsska lagen är därför icke exakt giltig, och moderna
bestämningar av konstanterna a och b ha också visat, att de något växla med volymen
och temperaturen. En mängd olika försök till nya tillståndslagar ha också gjorts. Icke
desto mindre har van der Waals’ lag varit av grundläggande betydelse vid studiet av
gasers egenskaper, och utan densamma hade den moderna köldtekniken, som vi strax
skola se, knappast kunnat bemästra sina svåra uppgifter.
Den van der Waalsska lagen omfattar både gas- och vätsketillståndet. Konstruerar
man de mot lagen svarande isotermerna, erhåller man visserligen för temperaturer under
den kritiska temperaturen S-formigt slingrande kurvor i stället för raka linjestycken
(se fig. 615). Emellertid påvisade Maxwell (1875) att man vid de van der Waalsska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
