Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Värmet - Materians tillståndsförändringar genom värmebehandling - Vätskor och lösningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
710
VÄRMET.
graderingen av en sprittermometer utfaller olika mot graderingen av en
kvicksilvertermometer. Man kan dock, ehuru blott med ganska grov approximation, gradera en
vätsketermometer med lika delstreck mellan fundamentalpunkterna och således tala
om en och samma fullt bestämda volyms utvidgning av volymenheten av en vätska
för varje grads temperaturökning. Denna fullt bestämda utvidgning av volymenheten
per ° C, som kallas vätskans volymutvidgningskoefficient, får emellertid blott uppfattas
som ett slags genomsnittsvärde eller också som gällande vid blott en enda temperatur,
vanligen 20° C. Endast för gaserna äger volymutvidgningskoefficienten ett för alla
temperaturer fullt bestämt värde, nämligen det för alla gaser någorlunda gemensamma,
1
av oss tidigare behandlade värdet Vätskornas volymutvidgningskoefficient växlar
däremot avsevärt för olika vätskor. Uti nedanstående tabell ha vi angivit några värden.
Några vätskors volymutvidgningskoefficient vid 20° C.
kvicksilver.......................................................... 0.000182
glycerin............................................................. 0.000505
alkohol.............................................................. 0.001049
pentan .............................................................. 0.001608
Är en vätskas volym vid 0° C lika med v^och dess volym vid t° C lika med vt, så
angiver vt — v0 volymutvidgningen för t graders temperaturstegring. Är
volymutvidgningskoefficienten a, så utvidgar sig volymen v0, så att för varje grad volym
utvidgningen blir av0, och för t° blir volymen således ökad med av01, så att vt — v0 = avet
eller
= v0 (1 + »0-
Emellertid är denna formel endast, som vi redan framhållit, en grov approximation.
Vill man någorlunda tillförlitligt framställa en formel för en vätskas volym vid olika
temperaturer, måste den göras mera komplicerad. Vanligen beräknas vt ur v0 enligt en
formel av följande utseende:
vt = v0 (1 + at -f- bi? + ct3 + dt*),
varvid koefficienterna c och d stundom kunna sättas lika med 0. Exempelvis gälla
följande formler:
Vatten: V( = vo (1—0.000053255 t + 0.00000761232 t2— 0.0000000437217 t3 + 0.000000000164322 t*)
(T—80’
Kvicksilver: vt = v0 (1 + 0.00018182 t + 0.0000000078 t2)
o—iooc
Etylalkohol (99.3 %): v( = v0 (1 + 0.001033 t + 0.00000145 i2)
-39— + 27°
Glycerin: vt = v0 (1 + 0.004553 t + 0.000004895 i2)
Vätskors täthetsmaxiniuni. Vätskornas mera invecklade utvidgningsegenskaper
visa sig bland annat även däri, att de stundom kunna sammandraga sig vid
temperaturökning i stället för att utvidga sig. Exempelvis har vattnet den egenskapen att om det
uppvärmes från 0° C till 3.9 8° C, så minskas volymen, medan en fortsatt uppvärmning
över 3.9 8° C medför en volymökning. Vattnet har således sin största täthet vid 3.98° C
eller i runt tal 4° C, något som spelar en utomordentligt stor roll i naturen. Avkyles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
