Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Värmet - Materians tillståndsförändringar genom värmebehandling - Kolloider och dispersa system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
724
VÄRMET.
Fig. 631. Läget av tre partiklar, registrerade för var 30:e sekund
under den Brownska rörelsen. Efter Perrin.
Fig. 632. En enda partikels lägen. Efter Perrin.
viss mån liknar den ljusgård som stundom kan iakttagas runt månen, bildas genom
ljusstrålarnas interferens vid spegling mot de små partiklarna.
Ett mikroskop tillåter icke ett skarpt särskiljande av alltför tätt liggande punkter,
utan de sammansmälta, varigenom mikroskopets upplösande förmåga begränsas. Vid de
bästa mikroskop ligger upplösningsgränsen ungefär vid 0.2 p, d. v. s. vid 0. o o 02 mm,
så att den vanliga mikro
-skopiska iakttagelsen av
föremålen i verklig
avbildning möjliggöres vid
föremål, vilkas diameter är
minst 0.2 p, medan mindre
föremål, s. k. ultramikroner,
endast tack vare
ultramikro-skopet kunna indirekt
iakttagas på grund av
ljusgårdsbildning.
Browns rörelse. Vid
iakttagelser av relativt stora
uppslammade partiklar fann
den skotske botanikern
Robert Brown 1827, att
dessa äro i en ständig
oregel
bunden fram- och återgående rörelse, precis så som man tänkt sig att molekylerna i en
gas eller vätska röra sig.
Denna s. k. Brounska rörelse har sedermera varit föremål för en mängd olika
tolkningar, men först i vår tid har den, tack vare teoretiska utläggningar av A. Einstein
och M. von Smoluchowski, kunnat ingående och systematiskt studeras. Redan tidigt
ville man i den Brownska rörelsen se en
indirekt yttring av molekylarrörelsen,
betingad av de mikroskopiska partiklarnas
sammanstötning med vätskemolekylerna.
Visserligen tillbakavisades detta av många
forskare, men så småningom ha fakta
hopats till förmån för en sådan åskåduing,
vilken tack vare ultramikroskopet kunnat
ingående experimentellt prövas.
Uti fig. 631 återgivas lägena för tre
partiklar, registrerade för varje halv minut
av Perrin; härvid användes
mastixpartik-lar med radien ungefär 0.53 p, 16 av
rutnätets rutor upptaga en längd av 50 u.
I fig. 632 är en enda partikel registrerad,
mellan varje registrerat läge är här som i
fig. 631 dragen en linje, men i verkligheten
ligger en invecklad sicksackbana mellan
lägena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
