Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Värmet - Materians tillståndsförändringar genom värmebehandling - Kolloider och dispersa system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
728
VÄRMET.
lera, och detta kan ske redan innan kolloidens laddningar helt neutraliserats av de joner
som äga motsatt laddning, om också koagulationstendensen är som störst vid den s. k.
isoélektriska punkten, d. v. s. just då laddningarna helt upphäva varandra. Detta senare
har bekräftats på en del kolloider. Studiet av oljeemulsioner har emellertid visat, att även
koagulation kan inträda inom ett mera omfattande spänningsområde. Vid
oljeemul-sion är beständighetsgränsen ± 0.03 volt, så att den koagulerar när spänningen varierar
mellan — 0.03 volt och 4-0.03 volt, men emulsionen håller sig beständig, om spänningen
är över 4~ O-03 volt eller under —0.03 volt.
En urgammal iakttagelse rörande spänningens inflytande på en emulsions
koagule-ring är åskväders inflytande på mjölk. Som bekant koagulerar mjölk, surnar, mycket
lätt vid åskväder, och som bidragande omständighet medverkar härvid endast obetydligt
den av bakterier orsakade elektrolytbildning som annars i normala fall ensamt giver
upphov till mjölkens surning.
I nära sammanhang med partiklarnas laddning stå kolloiders inverkan på
varandra vid blandning. Redan Graham iakttog att kolloider utfälla varandra, och detta
spelar en utomordentligt viktig roll inom färgindustrien. H. Picton och S. Linder
påvisade 1897 att två färgstoff lösningar fälla ut varandra, om deras partikelladdningar
äro motsatta men däremot icke ifall de ha samma slags laddningar. W. Biltz har
kompletterat denna undersökning och visat att mängderna härvid spela en stor roll och att
man alltid kan avpassa mängderna så, att två motsatt laddade kolloider fälla ut
varandra; tager man däremot för stort överskott av endera, så utebliver fällningen.
Skyddsverkan. Inom fotografitekniken arbetar man med emulsioner och har
rörande deras egenskaper gjort en del betydelsefulla iakttagelser. Den vanliga
fotografiplåten eller filmen är överdragen med en tunn, ljuskänslig hinna, bestående av kolloidalt
bromsil ver i gelatin. Plåtens framkallning efter exponeringen avser utfällning av kolloidalt
silver med hjälp av lämpliga kemikalier. För att få plåtarna isokromatiska, d. v. s. så
att svärtningen icke blir alltför utpräglad för röda och gula strålar, tillsätter man vissa
röda färgstoffer till det kolloida bromsilvret, varigenom bromsilvrets känslighet för
olika färger modifieras.
Dessa extra tillsatta färgämnen visa sig emellertid i högsta grad inverka på
möjligheten att kemiskt påverka det kolloida bromsilvret, de utöva en skyddsverkan. Sålunda
skyddar det röda färgämnet erytrosin bromsilverhydrosol från verkan av utspädd
ammoniak, medan ammoniak omedelbart fäller ren bromsilverhydrosol.
Detta faktum har man inom färgeritekniken tagit fasta på. Det finns nämligen
färgstoffer, som äro ytterst elektrolytkänsliga och som koagulera vid ringa tillsats av alkali,
även om de ingå i ytterst findispers form. Så är exempelvis fallet med bensopurpurin
och kongorött. Genom lämpliga skyddskolloider kunna de emellertid göras fullständigt
okänsliga för alkalitillsats. Exempelvis utgör dialyserad serumäggvitelösning en effektiv
skyddskolloid för kongorött.
Den ultramikroskopiska analysen visar, att skyddsverkan icke hindrar den kemiska
inverkan, men att de kemiskt utfällda partiklarna hållas svävande av skyddskolloiden,
och på så sätt hindras koagulering.
Som mått på en kolloids skyddsverkan brukar man taga dess förmåga att förhindra
högröd guldlösning att genom koksalttillsats ändra färgen till violett. Detta kan
utnyttjas kvantitativt genom bestämning av kolloidens guldtal, som definieras
sålunda:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
