Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Värmet - Materians tillståndsförändringar genom värmebehandling - Fasta ämnen. Legeringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
734
VÄRMET.
ändras temperaturen något, utfalla dessa båda tryck olika, så att jämvikten störes på så
sätt att vattenånga utvecklas från den ena fasen och upptages av den andra. Man brukar
med hänsyn till den grafiska behandlingen av systemets variationer kalla detta
jämvikts-fall en trippelpunkt.
Låt oss nu betrakta en blandning av två i kemiskt avseende olika ämnen, så att
antalet komponenter är två, n = 2. I detta fall kan man erhålla 2, 3 eller 4 faser svarande
mot resp. 2, 1 eller ingen frihetsgrad. Exempelvis kan man vid en koksaltlösning
godtyckligt variera tryck och temperatur, om den senare blott hålles högre än den vid
vilken is- eller koksaltkristaller börja bildas. Ha däremot exempelvis iskristaller bildats,
så att tre faser förefinnas, så kan man visserligen ändra trycket, men temperaturen blir
därigenom bestämd, och vid varje annan temperatur upphör jämvikt. På diagrammet
fig. 625 sid. 713 se vi att fallet två faser motsvarar en punkt inom det inre av något av
fälten I, II, III och IV med fri rörlighet inom fältets yta, ett slags dubbel frihet, medan
tre faser motsvara punkter på någon av de gränslinjer som finnas mellan dessa fält och
således med endast rörlighet utefter denna gränslinje, ett slags enkel frihet. Exempelvis
motsvarar det av oss betraktade fallet, att isbildning föreligger, mot punkter på
gränslinjen mellan I och II. Fallet 4 faser motsvarar den mot eutektikum svarande punkt,
där de fyra fälten sammanstöta; varken temperatur eller tryck kunna i detta fall ändras
utan att jämvikten störes, systemet har ingen frihetsgrad. Den mot detta ofria system
svarande punkten, i vilken 4 faser stöta ihop, kallas kvadrupelpunkt.
Även om ett systems komponenter kunna ingå kemiska föreningar med varandra,
kan fasregeln tillämpas, under förutsättning att man i antalet komponenter inräknar
antalet av varandra oberoende beståndsdelar.
Järn- och stålforskning. Vi ha redan tidigare haft tillfälle att framhålla att vanligt
järn i grund och botten är en legering av järn och kol och att man enligt Osmond för ett
rätt förstående av olika järnsorters egenskaper måste klargöra den olika betydelse som
järns och kols allotropiska modifikationer härvid ha. Det är därför naturligt att
järn-och stålforskningen även upptagit smältdiagrammen som ett betydelsefullt hjälpmedel.
Det första smältdiagrammet över järnkollegeringarna uppgjordes av den engelske for-
Fig. 637. Roberts-Austens smältdiagram for kolhaltigt järn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
