Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Värmet - Värmets motoriska verkan - Den mekaniska värmeteoriens genombrott - Termodynamikens tekniska genombrott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
742
VÄRMET.
även inom de mest förstockade akademiska kretsar fick ögonen öppna för detta
matematiska samband mellan värme och arbete, använde man sig bl. a. av Rumfords
sifferuppgifter till en beräkning av detta samband. Härtill skola vi sedermera återkomma.
Termodynamikens tekniska genombrott.
Fig. 639. Giovanni Brancas ångturbin för drift
av kruttillverkning (1629).
Äldre åuginaskinsprojekt. För att rätt kunna bedöma värmelärans utveckling
under 1800-talet måste man som bakgrund ha en överblick Över ångmaskinteknikens
utveckling, ty, som vi redan inledningsvis framhållit, det är denna tekniks utveckling
som befruktat vetenskapen och sporrat den till de undersökningar varur så småningom
en klar insikt vunnits rörande värmet, dess
förvandlingar och motoriska verkan. I vår
tid sammanfattas dessa forskningsområden
under namn av termodynamik, som utgör
en allmän gren av den fysiska vetenskapen
och vars betydelse även sträcker sig till
närstående vetenskaper, framför allt kemien.
Vi ha tidigare sett (sid. 597) hurusom
redan alexandrinen Heron förstod, att man
genom ömsevis uppvärmning och avkylning
av en gas kan åstadkomma motorverkan,
exempelvis till öppnandet och stängandet
av en tempeldörr. Andra liknande
anordningar, huvudsakligen i avsikt att förbluffa
den oinvigde, ha under tidernas lopp blivit
uppfunna, men någon teknisk betydelse
kunde dylika uppfinningar icke få, förrän
man på dem ställde verkliga fordringar på
arbetsprestation. Märkligast bland dessa
projekt torde det i fig. 639 återgivna vara,
därför att det dock avser en verklig, om ock
blygsam arbetsprestation, nämligen
drivandet av ett par mortelstötar för
kruttillverkning. Denna bild är hämtad ur en av
arki
tekten Giovanni Branca 1629 i Rom utgiven bok, Le Machine, i vilken en mängd olika
av den tidens maskiner beskrivas och bland dem även den här avbildade ångturbinen
av s. k. aktionstyp. Branca utgiver sig icke som uppfinnare utan förklarar att de som
uppfunnit de av honom beskrivna maskinerna mestadels äro honom obekanta.
Ångpannan (A i fig. 639) är av enklaste form, nämligen en gryta försedd med ett tungt lock
(obs.! ringen vari locket lyftes) utrustat med pip, varur ångan strömmar mot ett
skovelhjul, vilket försättes i hastig rotation, som genom kugghjulsutväxling nedbringas till en
långsam, kraftig rörelse.
Den förste som tänkt sig möjligheten av att med eldens hjälp på billigt sätt få stora
arbetsprestationer utförda torde varit engelsmannen Edward Somerset, markis av
Worcester, sedermera greve av Glamorgan. Han utgav en i London 1663 tryckt bok,
som måhända haft ett visst inflytande på ångmaskinens utveckling. Bokens titelblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
