Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Ljuset - Ljuset som energiform - Ljusenergins former och omvandlingar - Temperaturstrålningens spektrala fördelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LJUSET SOM ENERGIFORM. T^MPERATURSTRÅLNING. 929
cell och består av två kondensatorplattor, mellan vilka befinner sig nitrobensol eller annat
ämne med utpräglad Kerreffekt (se sid. 882). I takt med den inkommande
kondensator-spänningen ändras Kerrcellens dubbelbrytande förmåga, och låter man polariserat ljus
av bestämd ljusstyrka passera genom cellen och därpå genom en nicol, så kommer ljuset
vid utträdet ur nicolen att växla ljusstyrka i takt med kondensatorspänningen. Detta
växlande ljus har då identiskt samma skiftningar som det vid mottagaren genom den
roterande hålskivan gående ljuset och behöver blott åter bandvis spridas över en skärms
yta, för att man skall erhålla en bildreproduktion av det vid sändarestationen befintliga
originalet. Fig. 797 visar schematiskt mottagareanordningen. Längst till vänster
befinner sig en kraftig ljuskälla i form av en båglampa. Båglampans ljus koncentreras medelst
en lins mot en som polarisator tjänstgörande nicol (den ses sticka fram bakom
Kerr-cellen), passerar därefter Kerrcellen och en som analysator tjänstgörande nicol (synlig
omedelbart framför cellen). Därefter samlas ljuset av en lins, så att det i ett smalt knippe
träffar ett med speglar försett hjul eller annan anordning för banduppdelning, varifrån
det speglas mot bildskärmen. Det i figuren synliga hjulet är ett spegelhjul av Weillers
konstruktion och äger en utefter hjulets ytterring ställd krans av små speglar. Under
hjulets rotation giver varje spegel ett bidrag i form av ett ljusband, och eftersom speglarna
luta olika mycket, komma dessa ljusband att ligga vid sidan av varandra, varigenom hela
bildskärmen täckes av en rad dylika ljusband. Därest spegelhjulet har lika många
speglar som hålhjulet har hål och därest dessa båda hjul rotera lika fort, kommer mottagarens
bildskärm att uppvisa en trogen reproduktion av sändarens bild. För att ögat skall se
det hela som en lugnt belyst bild, måste hjulet göra cirka 12,5 varv i sekunden. Cirka 12
gånger i sekunden översopas bildskärmen då av bildens bandvis växlande dagrar och
skuggor, och ögat hinner icke märka något av den snabbt förlöpande
bildsammansätt-ningsprocessen.
I stället för en Kerrcell kan man, så som Bellbolaget först tillämpat, använda en
glim-Ijuslampa, som direkt matas av den inkommande växelspänningen. Glimljuslampans
ljusstyrka varierar då i fullkomlig takt med spänningen, och detta ljus kan med hjälp av
ett spegelhjul eller en roterande hålskiva band vis sammansättas till en plan bild.
♦
Temperaturstrålningens spektrala fördelning.
Teniperaturstrålning. En uppgift av grundläggande betydelse för denna gren av
läran om ljuset är klarläggandet av de faktorer, som vid en ljuskälla betinga ljusenergiens
fördelning på olika våglängder. Med hänsyn till de många olika sätt, varpå ljusstrålning
kan alstras, är denna uppgift synnerligen omfattande, och man får till en början taga
itu med sådana ljuskällor, där omständigheterna för strålningsenergiens uppkomst icke
äro alltför invecklade. Efter allt att döma torde temperaturstrålningen i detta
hänseende lättare erbjuda angreppspunkter för en teoretisk behandling än de olika formerna
för luminiscensstrålning. Temperaturstrålningen har också sedan mitten av 1800-talet
varit föremål för forskarnas speciella intresse, och många resultat av utomordentlig
betydelse ha framgått ur det sista halvseklets forskningar.
Temperaturstrålningen betingas dels av den glödande kroppens fysiskt-kemiska
beskaffenhet och dels av dess temperatur. Fasta och flytande ämnen giva ett
kontinuerligt spektrum, d. v. s. utsända strålar av alla våglängder. Gasformiga ämnen giva
diskontinuerligt spektrum, d. v. s. utsända strålar med ett uppräknebart antal fullt
be-59—250164. Uppfinningarnas bok. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
