Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Ljuset - Optiska instrument - Linsers avbildningsegenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OPTISKA INSTRUMENT. LINSERS AVBILDNINGSEGENSKAPER.
953
ringar. Den punktformiga avbildningen har särskilt stor betydelse vid
kikareobservation av fixstjärnor. Fig. 809 återgiver just en stjärnas bild i ett förstklassigt teleskop.
2) motsvarar skarp inställning i fokus, och man skönjer svaga diffraktionsringar,
varjämte »punkten» har en rätt avsevärd yta. 1) och 3) motsvara inställning framför
resp, bakom fokus i dess omedelbara närhet, medan 4) motsvarar en mycket dålig
inställning med skarpt markerade diffraktionsringar.
Fig. 810. Ett astigmatiskt strålknippe erhållet genom att parallella ljusstrålar få passera en
bländare och därefter träffa en lins i närheten av dess kant.
En närmare undersökning av de sfäriska ytornas inflytande på strålarnas gång visar,
att kaustikan icke i allmänhet har en skarp spets utan blott företer en mer eller mindre
skarpt utpräglad insnörning, så att man i bästa fall kan som bildpunkt få denna insnörings
lilla ljuscirkel. Det finnes dock för varje sfärisk yta två punkter, aplanatiska punkter,
på huvudaxeln, från vilka strålknippen efter brytningen åter samlas i en bestämd punkt,
som då utgör en korrekt bildpunkt utan sfärisk avvikning.
Hur pass invecklade förhållandena
i allmänhet äro framgår av fig. 810, där
ett parallellt strålknippe från en lysande
punkt får passera genom en cirkelrund
bländare och träffa en konvex lins i
närheten av dennas kant. I figuren äro
fem strålar utsatta, så att de
ursprungligen motsvara mittpunkten och de
fyra ytterpunkterna av ett likarmat
kors. Man kan följa strålarnas gång
efter brytningen och se hurusom
korsets ena arm mer och mer krymper
ihop, tills alla strålarna gå genom ett
liggande, grovt markerat linjestycke,
den lysande punktens tangentialbild, därpå växer denna arm, medan den andra
krymper, så att åter ett likarmat kors uppstår, men i fortsättningen växer den ena och
krymper den andra armen, så att återigen ett enda grovt markerat linjestycke passeras,
och detta linjestycke utgör den lysande punktens sagittdlbüd.
Fångar man upp ljusknippet på ett vitt papper, så synes på detta en cirkelrund
ljusfläck, ifall papperet är ställt alldeles intill linsen. Flyttar man papperet, drager Ijus-
Fig. 811. Astigmatisk avbildning av en stjärna,
1) och 4) tangentialbilder, 3) och 5) sagittalbilder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
