Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Ljuset - Optiska instrument - Moderna instrumentkonstruktioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OPTISKA INSTRUMENT. MODERNA INSTRUMENTKONSTRUKTIONER.
971
upp—ned och en (I) representerande höger—vänster. Man kan lätt följa strålarnas
gång och se att prismasatsen omkastar bägge pilriktningarna.
Porros prismakikare hade på sin tid ingen framgång, huvudsakligen beroende på
den dåtida optiska teknikens låga nivå; varken glasmaterialet eller prismornas slipning
Fig. 841. Speglingsförloppet vid Porros ’
dubbelprisma.
Fig. 842. Zeisskikare med Porros
dubbelprismor och med
objektivavståndet tstörre än okularavståndet.
synes ha varit tillfredsställande. En förelöpare till Porros dubbelprisma var ett av J. L.
Delavorne år 1838 patenterat dubbelprisma, i vilket dock strålarna ha sådan gång, att
prismat icke kan inskjutas mellan en kikares objektiv och okular. Samma olägenhet
vidlåder ett prisma, som uppfanns av E. Sang 1861.
I och med glasteknikens uppsving i Tyskland (jmfr sid. 607) kom frågan i ett
annat läge, och Zeissverken började på 1890-talet tillverka prismakikare eller Zeisskikare
utrustade med Porros prismasats. Den, som utarbetade denna kikareform, var Zeiss-
Fig. 843. Zeisskikare för militärt ändamål med avsevärt stegrat objektivavstånd.
Fig. 844. Prismornas placering i ovanstående militärkikare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
