Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Ljuset - Optiska instrument - Optiska analysinstrument
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
976
LJUSET.
instrumentet placerade direktseende spektroskop (se sid. 987), varvid som ljuskälla
användes dagsljus. För vetenskapligt bruk använder man stundom en ljuskälla med
monokromatiskt ljus, t. ex. natriumlampa.
Temperaturen är av stort inflytande på ett ämnes brytningsindex. Mätningen av
denna konstant bör därför alltid ske vid en fullt bestämd temperatur. Vid Abbes
refrak-tometer går detta att realisera, genom att vatten av en bestämd temperatur får cirkulera
i fattningen till dubbelprismat. Rören för vattnets in- och utlopp synas vid 4 i fig. 851.
För att en dylik refraktometer skall giva pålitliga värden med så många decimaler
som här omnämnts, fordras bland annat, att glasprismat utföres med yttersta precision.
Först och främst måste glaset vara ytterst homogent. Smältningen av glasmassan
utföres därför med största omsorg, och sedan två stycken uttagits till prismor, kontrolleras
deras brytningsindex, som icke får förete variationer överstigande O.ooooi. De båda
styckena förenas därpå till ett och slipas till ett dubbelprisma med exakt parallella sidor,
en slipningsprocedur som just firman Hilger drivit som specialitet och vari den
överträffar alla andra firmor i världen.
Därest man använder vitt ljus i stället för monokromatiskt ljus vid avläsning med
Abbes refraktometer, blir gränsen mellan synfältets mörka och ljusa del icke skarp utan
utgöres av ett skymningsområde i form
av ett o skarpt band, uppvisande röd
färg-ning intill synfältets ljusa del och blå
färgning intill dess mörka del. Man har
emellertid försett Abbes refraktometer
med speciella anordningar, varigenom en
skarp gräns kan uppnås även vid vitt ljus.
Antingen kan man bygga in ett
färgspridande, direktseende prisma i
refraktome-tern, då synfältet blir ett spektrum, vars
olika delar successivt utsläckas, då instrumentet inställes. När man vrider
dubbel-prismat, kommer liksom en mörk ridå att dragas för synfältets spektrum, och
inställningen är gjord, då ridån nått spektrets gula del, i vilket natriumlinjen ofta kan urskiljas.
Man har även med andra prismakombinationer möjliggjort skymningsområdets skarpa
hopträngning. Nu för tiden, då man förfogar över natriumlampor, vilka direkt anslutas
till belysningsledningen, ha dessa kompensationsanordningar i någon mån mist sin
betydelse. Dock kvarstår som en stor överlägsenhet hos Abbes refraktometer i förhållande
till andra refraktometrar, att den är möjlig att använda vid varje slags belysning.
En av lord Rayleigh 1896 angiven metod att utnyttja Frauenhoferska
böjnings-fenomenet till mätning av brytningsindex för gaser och vätskor har fått stor användning
vid serumforskning och vid teknisk och biologisk analys. Instrumentet, som utgör ett
slags interferometer (se sid. 894), har för tekniskt bruk fått en synnerligen enkel och
stabil utformning genom F. Löwe (1910). Fig. 853 visar denna interferentialrejraktometer
sedd dels från sidan och dels uppifrån. Kl är en tub, som i ena ändan har en samlingslins
och i den andra en av vitt ljus belyst och med fin springa försedd bländare, vilken
injusterats, så att den befinner sig i linsens fokalplan. F är en med vanligt objektiv och
med cylinderlinsokular {Ok) försedd kikare, som framför objektivlinsen har en bländare
med två symmetriskt placerade fina springor, parallella med springan vid tuben Kl. Mellan
dessa bägge tuber är placerad den i två hälfter G och L delade kammaren AB, i vilken
genom å figuren synliga munstycken inledas de två gaser, vilkas brytningsindex man
Fig. 853. Rayleighs interferentialrefraktometer enligt
Löwes utformning, sedd från sidan resp, uppifrån.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
