Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Ljuset - Optiska instrument - Optiska analysinstrument
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
984
LJUSET.
Fig. 863. Kirchhoff och Bunsens första spektrometer med
vridbart prisma och fast kikare och kolli mator. Efter
Kirchhoff och Bunsen (1860).
Fig. 864. Kirchhoff och Bunsens av Steinheil tillverkade
spektroskop med fast prisma och vridbar kikare. Efter
Kirchhoff och Bunsen (1861).
färgernas läge i spektret kännetecknas medelst en skala; härtill använda mätinstrument
kallas spektrometrar. Vid sina första spektralanalytiska undersökningar av
alkalimetal-lerna och de alkaliska jordarternas metaller använde Kirchhoff och Bunsen en
spektro-meter av den konstruktion fig. 863 visar. Det salt, som analyseras, fuktas med saltsyra,
och en fin, till ögla omböjd platinatråd neddoppas i detsamma. Platinatråden sitter i
ett stativ (Æ),och öglan med saltet placeras i den hetaste delen av lågan från en
Bunsen-brännare (D), varvid dennas
ursprungligen nästan färglösa låga
antager en för provet i fråga
karakteristisk färg, t. ex. gul för natrium-,
blåröd för kalium- och grön för
ba-riumsalter. Lågan placeras framför
den med en fin, ställbar, lodrät
springa försedda kollimatorn (B),
d. v. s. en tub, i vars ena ända
sitter ifrågavarande springa och i vars
andra ända sitter en lins; tuben är
utdragbar, så att springan kan
placeras i linsens fokalplan, varigenom
det ur kollimatorn utgående ljuset
bildar ett parallellt knippe. Detta ljusknippe infaller mot ett med lodrät kant försett
prisma (F), som med hjälp av handtaget (H) kan vridas kring en likaledes lodrät axel.
Det genom prismat gående ljuset sprides i olika riktningar, och en del av detsamma kan
uppfångas av den med hårkors utrustade kikaren (C), i vilken ögat ser ett avsnitt av
ljusets spektrum. Genom att med armen (H) vrida prismat i olika ställningar kan man
betrakta olika delar av spektret och
inrikta de i spektret befintliga,
lysande linjerna mot kikarens hårkors. Vid
prismat är fäst en spegel (G), i vilken
man med en annan kikare kan
iakttaga en graderad skala (jfr sid. 794);
på så sätt kommer varje linje i
spektret att få sitt läge bestämt av en i
siffror angiven skaldel. Prismat
om-slutes av en ljustät låda (A), i vilken
kikaren och kollimatorn äro fästa;
härigenom utestänges obehörigt ljus.
Vid studiet av de båda
alkali-metaller, rubidium och cesium, som
Kirchhoff och Bunsen upptäckte 1861
på spektralanalytisk väg, använde de
en på C. A. Steinheils optiska
verk
stad i München tillverkad, betydligt mera fulländad spektrometer. Denna typ, som
ännu är gängse på en mängd laboratorier, återgives i fig. 864 och skiljer sig från
den äldre typen, därigenom att prismat (P) sitter fast, medan däremot kikaren (B)
är vridbar kring en lodrät axel. Dessutom är den utrustad med en sinnrik anordning
för skalavläsning, bestående däri, att skalan speglas in i kikaren och blir direkt synlig i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
