Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Magnetism och elektricitet - Elektrodynamiska och elektrokemiska företeelser - Den elektriska strömmen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1100
MAGNETISM OCH ELEKTRICITET.
styrkan således varit väsentligt olika i de olika fallen. Vid alla försöken gjorde
galvano-metern i det närmaste samma utslag, varför Faraday ansåg sig kunna uttala, att
om samma elektricitetsmängd passerar genom en
tillräckligt trög galvanometer, så kommer
galvanometernå-1 e n s utslag att bli detsamma, oberoende av såväl
strömmens som den drivande spänningens styrka.
Därefter utförde Faraday ett liknande försök med voltaelektrisk ström på så sätt,
att elektroderna till ett någorlunda konstant galvaniskt element plötsligt doppades ned
i elementets elektrolyt till ett visst djup, vari de kvarhöllos ett så kort ögonblick (c:a
1/3 sekund), att galvanometern icke hann fullborda sitt första kast, förrän elektroderna
åter lika plötsligt drogos upp. Varje gång försöket upprepades gjorde galvanometern
samma utslag.
Sedan Faraday på detta sätt kunde få en och samma elektricitetsmängd att passera
genom en galvanometer, vare sig elektricitetskällan var en elektricitetsmaskin eller ett
galvaniskt element, undersökte han den kemiska verkan dessa lika elektricitetsmängder
kunde åstadkomma, och han kunde konstatera, att de även i kemiskt avseende voro
varandra lika. Denna kemiska verkan var visserligen svag, men Faraday lyckades på
ett genialiskt sätt mäta även denna. Som elektrolyt använde han ett provpapper
indränkt med jodkalium och som ena elektrod en platinatråd, vilken vid elektrolys ger
upphov till en jodfläck av trådens tjocklek; genom bedömning av denna fläcks
färg-ning kunde han bedöma den kemiska verkan. Metoden är således ett slags titrering
(se sid. 925) i kombination med kolorimetri (se sid. 982). Av försöken framgick, att
den kemiska såväl som den magnetiska verkan av en
elektrisk ström står i direkt proportion till den
elektricitetsmängd, som passerar strömbanan.
Det sätt, varpå Faraday genomförde sina mätningar, är i all sin enkelhet genialiskt,
särskilt med hänsyn till ofullkomligheten i den tidens elektriska mätinstrument. I vår
tid, då man kan koppla in en amperemeter i ledningen från en elektricitetsmaskin och i
mikroampere (milliondels ampere) avläsa urladdningsströmmen, kan man måhända
på ett mera direkt sätt iakttaga, att en ständig transport av laddningar
utgör en elektrisk ström. Men Faradays metod är egentligen ännu mera
instruktiv, ty själva laddningstransporten blir vid denna mera påtaglig och mätbar.
ÅJoltastapelns magnetiska virvel, såsom strömmen ju först av Ørsted uppfattades, styckas
av Faraday upp i mätbara, kortvariga virvlar, som orsaka kast hos galvanometernålen,
därigenom att det galvaniska elementet blott slutes för ett kort ögonblick, och den
magnetiska virveln jämföres med bestämda, i Leidenflaskbatterier bevarade
elektricitets-mängders urladdningsverkan. Den kortvariga magnetiska virvelns styrka kommer på
så sätt att jämföras med verkan av en bestämd elektricitetsmängd, och enligt Faradays
metod skulle man således kunna uppställa två olika mått på den elektriska strömmen,
nämligen ett magnetiskt mått, bestämt av den magnetiska virvelns styrka, och ett
elektriskt mått, bestämt av den laddning som per sekund passerar ledningen. Bägge dessa
mått leda till samma strömskala. Den magnetiska virvelns styrka
mätes i galvanometrar och amperemetrar av den mekaniska växelverkan mellan
instrumentets strömspole och dess magnet. Vid amperemetrar med konstant magnetfält
blir utslaget proportionellt mot strömmen, varför vridspoleinstrumenten ha likformig
skala. Elektricitetstransporten kan man enligt Faraday mäta medelst den mängd, som
utfälles genom elektrolys i ett i strömbanan inkopplat elektrolytiskt bad. Härtill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
