Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Magnetism och elektricitet - Faradays experimentalundersökningar - Elektromagnetiska energiförvandlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FARADAYS UNDERSÖKNINGAR. ENERGIFÖRVANDLINGAR.
1173
ändytorna vid varje helt varv passerade ytterst tätt förbi varandra. Den permanenta
magnetens magnetflöde kommer därvid att, i det ögonblick polytorna stå mitt framför
varandra, nästan helt och hållet gå genom ankaret, och efter ett halvt varv kommer
samma flöde, ehuru i motsatt riktning, att återigen svepa över ankarets trådlindningar.
Detta ständigt växlande flöde uppväcker en inducerad EMK i varje lindningsvarv av
spolen, och de olika varvens EMK adderas därvid till en så avsevärd spänning, att
gnistor kunna slå över mellan ändarna på elektromagnetens trådlindning. Nedföras
ändarna i vatten, till vilket satts några droppar svavelsyra, kommer vattnet att under
gasutveckling sönderdelas.
I Pixiis likaväl som i den anonyme P. M:s maskin kommer den växelvisa
omkastningen av riktningen hos det magnetflöde, som sveper över ankarets lindningar, att
orsaka en växlande EMK, varför den uppkommande strömmen kastar om riktning för
varje halvt varv (se fig. 1003). Strömmens styrka växlar även från ett högsta värde
och till noll, vilket senare värde motsvarar ögonblicket för strömriktningens
omkastning. Pixiis maskin är således även en växelströmsgenerator, och använd till elektrolys
av vatten giver den både syrgas och vätgas vid vardera elektroden.
Pixii, som framför allt eftersträvade att genom elektrolys åtskilja vattnets bägge
beståndsdelar, försökte därför förvandla sin växelströmsgenerator till en
likströmsgenerator, d. v. s. till en maskin, som i
likhet med Faradays
unipolar-maskin giver ström, som ständigt
har samma riktning. I förstone
använde Pixii härtill ett slags
strömvändare, uppfunnen av
Ampère i samband med dennes
elektrodynamiska försök. Vid
denna strömvändare eller
bas-cule, som Ampère kallade den,
doppades en kontaktanordning
omväxlande ned i var sin av två
med kvicksilver fyllda trärännor.
Ampères bascule visade sig
emel
lertid opraktisk, och Pixii uppfann i stället den för likströmsmaskinerna så betydelsefulla
kommutatorn. Härom berättar Ampère i en 1833 i Annales de chimie et de physique
publicerad uppsats följande:
»Vid de första försöken med denna anordning doppades strömvändaren omväxlande
i två rännor fyllda med kvicksilver liksom vid Ampères bascule, men när rotationen
blev hastig, stänkte kvicksilvret bort från rännorna. Herr Hippolyte Pixii har avhjälpt
denna olägenhet därigenom, att han i stället för kvicksilver använder kopparplattor,
mot vilka strömvändarens amalgamerade spetsar omväxlande tryckas under god kontakt.
Genom denna sinnrika anordning kommer strömmen i den från strömvändaren
bortgående ledningen att alltid gå åt samma håll.»
Pixiis likströmsgenerator undergick så småningom en del förbättringar. Mot mitten
av 1800-talet började man använda flera magneter och spolförsedda ankare, varvid
kommutatorn uppdelades i lika många från varandra isolerade kontaktbleck,
kommu-tatorlameller, som antalet spolar. I stället för en rad seriekopplade spolar med skilda
järnkärnor införde den italienske fysikern Antonio Pacinotti 1865 ett enda ankare i
Fig. 1003. Spänningsförloppet vid Pixiis generator utan
kommutator (överst) och med tvådelad kommutator (nederst).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
