Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Magnetism och elektricitet - Maxwells teori - Vektorfälts fysikaliska egenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MAXWELLS TEORI. VEKTORFÄLTS FYSIKALISKA EGENSKAPER.
1217
är således i högsta grad berättigat att i detta exempel såväl som vid elastiska och
vibrationsfält anse, att fältvektorn i en viss punkt motsvarar ett verkligt fysikaliskt
tillstånd i denna punkt alldeles oberoende av om man i punkten placerat
observations-redskapet eller ej.
Vid gravitationsfältet ställa sig förhållandena visserligen ur geometrisk synpunkt
analoga, men vi ha där icke någon möjlighet att tänka oss rummet fyllt av något i
verksamhet varande material. Vattnet kan slammas upp med småpartiklar, vilkas banor vi
kunna följa, men att på liknande sätt följa gravitationens och tyngdens verkningar, när
de spänna över den tomma rymden, låter sig icke göra. Ingenting hindrar oss dock att, i
fullständig överensstämmelse med ovannämnda exempel, tänka oss, att den riktning och
den intensitet man i gravitationsfältet med hjälp av en pendel kan uppmäta också har
sin fysikaliska betydelse, sedan pendeln avlägsnats. Likaväl som ett rum kan vara fyllt
av ljud eller ljus, fastän döva eller blinda intet märka därav, likaväl kan tomrummet
fyllas av en gravitationsverkan, fastän våra sinnen icke förmå ge oss en föreställning
om densamma och fastän denna verkan blott kan komma till synes för oss i samma
ögonblick vi taga till hjälp våra observationsredskap.
Förfäktarna av fjärrkrafthypotesen ställa sig avböjande gentemot en dylik
föreställning och påminna därvid i viss mån om Albert Saxonius, som (se sid. 298)
förnekade, att en kropp äger någon tyngd, när den väl kommit i vila på ett underlag. Den som
tror på fjärrverkan förnekar, att någon verkan finnes, när icke samtidigt minst två
kroppar äro närvarande. Verkan mellan två eller flera samtidigt närvarande kroppar tänkes
däremot uteslutande förlagd till just dessa kroppar, nämligen såsom en ömsesidig
attraktion eller repulsion — »på avstånd».
Det är visserligen uppenbart, att ingen kan garantera ett fysikaliskt tillstånds
fort-varande, kontinuerliga existens, utan att dess yttringar underkastas en fortvarande
kontroll. När ett vektorfält lämnas ostört, och inga yttringar från detsamma iakttagas, vet
man således intet med visshet rörande dess fortsatta existens, lika litet som man, ifall
man blundar, kan med absolut visshet garantera, att bord och stolar stå kvar i det rum,
vari man befinner sig. Skulle den blundande, när han öppnar ögonen, finna, att en stol
icke längre är på sin plats, men en annan, precis likadan står på ett annat ställe av
rummet, så har han ingen anledning att tro, att stolen förintats och en annan stol nyskapats,
utan det enklaste för honom är att antaga, att en och samma stol kontinuerligt förflyttats
från en plats i rummet till en annan. Aven om detta inträffat under en spiritistisk seans,
där troende påstå, att förintelse och nyskapning ägt rum, finnes ingen anledning
acceptera ett sådant otroligt påstående, förrän det genom kontinuerlig kontroll blivit prövat.
Där flera ståndpunkter rivalisera, bör man enligt den för all rationell forskning gällande
grundprincipen (se sid. 88) välja den enklaste.
För den moderna elektricitetsläran är det kännetecknande, att i överensstämmelse
härmed vektorfälten, och framför allt då de elektriska och magnetiska fälten, anses
representera ett i varje punkt av rummet existerande fysikaliskt tillstånd. Detta tillstånd
kan antingen vara oföränderligt eller föränderligt. I senare fall tänkes föränderligheten
bestå i en kontinuerlig förändring hos vektorlinjerna, vilka dessutom i anslutning till
Faradays hypotes om rörliga kraftlinjer uppfattas som individuella representanter för
det fysikaliska tillståndet.
Materials olika genomträngligliet. Skulle man förändra egenskaperna hos de
material, som eventuellt förefinnas inuti det rum, som upptages av ett fält, så ändras i allmän-
77—250164. Uppfinningarnas bok. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
