Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Magnetism och elektricitet - Maxwells teori - Elektromagnetiska vågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1-280
MAGNETISM OCH ELEKTRICITET.
en enda svängningsperiod utan utsänder ett helt spektrum av elektromagnetiska vågor,
varigenom Hertz’ försök med stående vågor skulle vara vilseledande. Den franske
matematikern Henri Poincaré framhöll emellertid under en 1891 hållen föreläsning, att en
dämpad harmonisk svängning vid harmonisk analys giver ett spektrum av odämpade
svängningskomponenter, så att den Hertzska ståndpunkten måste anses fullt befogad.
Bjerknes, som åhört denna föreläsning, insåg, att man borde kunna experimentellt påvisa
dämpningens karaktär och även mäta dämpningens storlek. Bjerknes reste till Bonn
och utförde 1891 sina första undersökningar på Hertz’ laboratorium samt utvecklade så
småningom en teori för enkla och löst kopplade svängningar. Denna teoris mekaniska
tillämpningar ha vi behandlat på sid. 499 o. följ, och även i det föregående tillämpat på
elektromagnetiska svängningskretsar. I samband med denna teori utarbetades även
Bjerknes’ metod för dämpning smätning, vilken under radiotelegrafiens första skeden spelat
en utomordentlig roll. Även den avstämda mottagarens effektivitet undersöktes av
Bjerknes i en skrift av grundläggande betydelse: Über elektrische Resonanz (Om elektrisk
resonans), vilken publicerades 1895 i maj häftet av den internationellt spridda tidskriften
Annalen der Physik.
Om man använder sig av en avstämd mottagare, som således är så avpassad, att den är
i resonans med den inkommande vågens svängningar, betingas mottagareeffekten dels av
mottagarekretsens dämpning och dels av detektorn, d. v. s. av det sätt varpå svängningarna
påvisas. Hertz hade som detektor använt ett reglerbart gnistgap, men även andra
detek-torer hade uppfunnits under det livliga forskningsarbete, som under början av 1890-talet
ägnades de »Hertzska vågorna». Bjerknes indelade detektorerna i 4 huvudtyper,
nämligen detektorer, som giva utslag för 1) gnistspänning, 2) summerad värmeutveckling, 3)
summerad magnetisk verkan och 4) summerad elektrisk verkan. Med summerad
verkan menas, att de snabbt växlande verkningarna från den elektromagnetiska vågföljden
på grund av detektorns tröghet sammansättas till en enda resulterande verkan för hela
vågföljden. Undersökningar resulterade i följande Bjerknes’ lagar för mottagningseffekter.
Gnistdetektorns verkan är proportionell mot
kvadraten på radiovågens våglängd.
Magnetiska och termiska detektorers verkan är
proportionell mot kuben på radiovågens våglängd.
Elektriska detektorers verkan är proportionell mot
femte potensen på radiovågens våglängd.
Samma år, 1895, som Bjerknes publicerade detta för radiotekniken grundläggande
arbete, gjorde den unge Guglielmo Marconi (f. 1874) sina första trevande försök till
radiotelegrafi. Marconi ägde varken vetenskaplig eller teknisk skolning. »När jag skisserar
historien om min medverkan i radiotelegrafien», säger han själv 1909 i sin
nobelföreläsning, »så bör jag nämna, att jag aldrig studerat fysik eller elektroteknik på regelrätt sätt,
ehuru jag som pojke var djupt intresserad i dessa frågor.» Han kom dock att åhöra en
enda föreläsningskurs, som professor Rosa höll i Livorno, och stiftade bekantskap med
Hertzska vågor och koheren, en av fransmannen E. Branly uppfunnen detektor av
spänningstyp, vilken automatiskt inkopplar en batterikrets till mottagaren, så snart denna
träffas av en radiovåg.
Efter en del mindre lyckade försök, varvid han bl. a. också använde en
Righioscilla-tor med speglar och iakttagit, att kullar och andra större föremål hindrade vågornas
framkomst, uppfann Marconi i augusti 1895 »ett nytt arrangemang», som syntes lova gott
resultat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
