Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Magnetism och elektricitet - Elektricitet och materia - Elektricitetsledning genom gaser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1294
MAGNETISM OCH ELEKTRICITET.
elektroly tiska motstånd, så kommer det negativa glimljuset att breda ut sig på en
större yta, ju större strömstyrkan är. Så länge icke hela katodens yta är täckt
av glimljus, kommer därför kvoten mellan strömmens styrka och ytans storlek, d. v. s.
strömtätheten, att vara oberoende av strömmens styrka, men
däremot blir strömtätheten vid varierande tryck omvänt proportionell mot ytan, och
således enligt det föregående blir strömtätheten direkt proportionell
mot trycket, så att man endast behöver multiplicera trycket med ett visst tal,
proportionalitetsfaktorn, för att få reda på ytans storlek. Denna proportionalitetsfaktor
varierar något för olika gaser och olika elektrodmaterial, men i genomsnitt är den 0.4,
om strömmen mätes i milliampere, ytan i kvadratcentimeter och trycket i millimeter
kvicksilverpelare. För kvävgas är den vid platinaelektrod 0.33 och vid
aluminiumelektrod 0.4 7, för luft-platina är den 0.4 och för vätgas något mindre.
När negativa glimljuset utbrett sig över hela katodens yta, kan ytan inte gärna
vidare ökas, utan då komma i stället avvikelser från de normala förhållandena att
inträffa; strömtätheten, vilken förut varit oberoende av strömmens styrka, kommer nu att
växa i samma proportion som strömstyrkan.
Temperaturen har inflytande på fenomenet, och vid normal strömtäthet, d. v. s. då
ännu icke hela katoden är betäckt av negativa glimljuset, avtager strömtätheten med
växande temperatur.
Den positiva ljuspelarens tvärsnitt ändras något med tryckförhållandena,
och särskilt vid högre tryck fyller den icke ut hela vakuumrörets tvärsnitt; med
avtagande tryck och även vid växande strömstyrka ökas dock denna ljuspelares
tvärsnitt, öch i allmänhet fyller den nästan ut rörets hela genomskärning, åtminstone vid de
vanligen förekommande ganska smala rören. I närheten av katoden, således vid
gränsen till det Faradayska mörka mellanrummet, har denna pelare dock ej längre ett och
samma tvärsnitt, utan den kan vidga sig eller, när den redan fyllt hela rörets
tvärsnitt, rent av tränga sig in i form av ringar och omsluta det negativa glimljuset.
Vid nutida vakuumrör gör man anoden ofta i form av en cirkelrund skiva; denna
skiva är mer eller mindre betäckt av anodskiktet. Förhållandena vid anodskiktet ha
under tidernas lopp icke så som vid katodljuset tilldragit sig forskarnas intresse, och
därför har man heller icke så i detalj undersökt dessa som vid negativa glimskiktet.
Sedan vi nu beskrivit tvärsnittsförhållandena vid de olika ljusskikt, som
förekomma vid urladdningar genom vakuumrör, skola vi något närmare karakterisera vilka
delar av rörets längdutsträckning, som utfyllas av de olika skikten. Fördenskull är det
fördelaktigast att åt bägge elektroderna ge skivform, så att allt mellanrummet mellan de
bägge elektroderna avgränsas av deras parallella, mot rörets längdriktning vinkelräta
plattor. Det visar sig, att de ljusfenomen, som utspelas vid katoden och omfatta
rummet från katoden till och med Faradays mörka rum, icke ha det ringaste samband
med elektrodytornas avstånd, utan dessa ljusfenomens karaktär betingas uteslutande
av den elektriska spänning, som anslutes till elektroderna, ävensom av den innestängda
gasens tryck och kemiska beskaffenhet.
Helt annorlunda är däremot förhållandet med den positiva ljuspelaren och
anodskiktet. Skulle man anordna ett mycket långt vakuumrör, fylles detta huvudsakligen av
positiva ljuspelaren, och kunde anoden förskjutas och inställas på olika avstånd från
katoden, så skulle man på ett klart och överskådligt sätt kunna observera, hur positiva
ljuspelaren minskas med elektrodavståndet. Man kan också, och så har man i själva
verket även gjort, göra observationerna på rör av olika längd. Det visar sig då, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
