Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Magnetism och elektricitet - Elektricitet och materia - Elektroner och elektronteknik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEKTRICITET OCH MATERIA. ELEKTRONER OCH ELEKTRONTEKNIK. 1311
Fig. 1105. Edisons anordning
för studium av glödkatodverkan
vid en vanlig koltrådslampa.
spänning är tillräcklig härför. År 1873 gjorde den engelske fysikern F. Guthrie den
märkliga upptäckten, att en rödglödande järnkula i luften kan behålla negativ men icke
positiv laddning.
Systematiska undersökningar rörande dessa företeelser företogos 1882 av de tyska
fysikerna Elster och Gei tel och fortsattes under de följande åren. De använde en i ett
vakuumrör insmält rak glödtråd, vars uppvärmning sker elektriskt från ett anslutet
batteri, och en till en elektrometer ansluten, inuti röret fastsatt plåt (ungefär så som
Edi-sons anordning i fig. 1105). Vid vanligt lufttryck och med syrgasfyllning i röret utsänder
den glödande tråden positiv laddning till plåten. Minskas
trycket väsentligt, avtager glödtrådens positiva
laddnings-utsändning för att vid stegrad förtunning övergå till en
negativ emission (utsändning). Omkastningen från positiv
till negativ emission sker vid ett tryck, som i hög grad beror
av temperaturen. Långvarig glödning underlättar den
negativa laddningsemissionen, men glödtråden, som i dessa
försök var av platina, blir skör. Med vätgasfyllning fingo
Elster och Geitel negativ emission även vid normalt tryck,
om tråden är vitglödande, men positiv emission vid
röd-glödning. En koppartråd i vätgas giver däremot positiv
emission utom vid lägsta tryck, då den ger negativ emission.
Genom införandet av glödlamporna blev en yttring
av dessa fenomen påtaglig för envar, ty efter en längre tids bruk svärtas
koltrådsglöd-lampornas glasbehållare på insidan, tydande på något slags emission från glödtråden.
Edison studerade detta ingående 1884 genom att insmälta en liten plåt i glödlampan;
denna plåt förbands med ena klämskruven på en galvanometer, och glödtråden
förbands med den andra klämskruven. Det visade sig, att en jämn ström går fram i
galvanometern i sådan riktning, som svarar mot av glödtråden utsända negativa
laddningar. Denna s. k. Edisonejfekt studerades på 1890-talet ingående av den engelske
elektroteknikern J. A. Fleming, vilken i samband härmed 1904 uppfann metoden
att använda en specialkonstruerad, plåtförsedd glödlampa, s. k. audion, som detektor
för radiosignaler.
Någon verklig klarhet i fenomenet vanns icke, förrän J. J. Thomson 1899 gjorde
sannolikt, att det primära i fenomenet är en genom glödningen orsakad elektronemission från
metallen, vilken vid närvaro av större mängder gas sekundärt åtföljes av
joniserings-fenomen. Thomson bestämde emissionens karaktär vid mycket stark förtunning och
kunde bestämma laddningstätheten e/m med metoder analoga med dem han och Lenard
använt vid den ljuselektriska elektronemissionen. Mätningarna, som sedermera genom
andra forskares bidrag bekräftats, gåvo vid handen, att laddningstätheten är
densamma som för elektronerna, så att fenomenet i första hand betingas av att från
glödande kroppar utsändas elektroner.
På det av J. J. Thomson ledda Cavendishlaboratoriet i Cambridge fullföljdes dessa
undersökningar. Mc Clelland visade 1900, att elektronernas utsändning icke nämnvärt
påverkas av den omgivande gasens tryck, ifall detta blott hålles tillräckligt lågt.
Owen Williams Richardson, som samma år tagit graden i Cambridge, tog itu med
bestämningen av elektronemissionens beroende av temperaturen. Härvid använde han
som glödtråd en rak platinatråd, och plåten gav han formen av en cylinder omslutande
glödtråden. Glödtråden anslutes till den negativa polen av ett batteri, det s. k. anod-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
