Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Magnetism och elektricitet - Elektricitet och materia - Elektroner och elektronteknik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEKTRICITET OCH MATERIA. ELEKTRONER OCH ELEKTRONTEKNIK.
1317
Liksom man vid en projektionsapparat tillvaratager ljuskällans strålning medelst ett
kondensorsystem (se sid. 968), kan man genom lämpliga elektriska fältanordningar uppnå
en dylik koncentration av elektronstrålarna. Fig. 1113 visar en sådan verkan av
Wehnelts 1906 införda Wehneltcylinder. Katoden, som i figuren utgöres av en
glöd-katod, är delvis innesluten i en med konstant spänning förbunden kopparcylinder.
Mellan katod, Wehneltcylinder och anod bildas då ett elektriskt fält av sådan art, att
elektronemissionen styres in i anodens hål, varur katodstrålarna utgå samlade till
ett enda smalt knippe.
Fig. 1113. Det elektriska fältets topografi
vid en glödtråd (findragen slinga) inuti en
Wehneltkatod (två vågräta grova streck),
framför vilken den hålförsedda anoden
befinner sig (två lodräta grova streck).
Elektronstråleoscillografen. Medan J. J. Thomson använde sig av katodstrålarnas
riktningsförändringar i elektriska och magnetiska fält till den vetenskapliga bestämningen
av e[m, kom Ferdinand Braun att samtidigt (1897) använda detta fenomen för tekniskt
ändamål till registrering av snabbt föränderliga
magnetfält, således som ett slags
katodstråle-oscillograf eller elektronsträleoscillograf.
Fig. 1114 visar Brauns första rör.
Katod-strålen passerar genom en bländare vid C och
träffar en fluorescerande skärm vid D; strax till
höger om bländaren, på var sida om röret,
placeras två växelströmsförande magnetspolar, så att
deras gemensamma magnetfält går tvärs över
röret. Ljusfläcken på skärmen D kommer då att
utföra en rörelse, som tröghetsfritt återgivet
strömväxlingarna. Sedermera införde Braun även
en inbyggd kondensator så som J. J. Thomson
tidigare använt (se fig. 1102), varigenom även
spänningsförlopp kunde oscillografiskt studeras.
Ljusfläckens snabba fram- och återgående rörelse
kan fotografiskt registreras på en rörlig film i form av en kurva, så har fig. 1073 sid. 1264
erhållits. Man kan för demonstrationsändamål även med en extra magnetspole giva
ljusfläcken en sidorörelse, varigenom kurvan direkt avtecknas på den fluorescerande skärmen.
År 1916 konstruerade Western Electric C:o den första med glödkatod försedda
elektronstråleoscillografen, och 1922 kommo de allmänt ut i handeln och värderades på
grund av sin stora känslighet. Det tekniska
fullkomnandet av elektronstråleoscillografen
har sedermera gått raskt. Dels har man
eftersträvat strålarnas koncentration, fokusering,
så att de mötas i minsta möjliga ljusfläck
på den fluorescerande skärmen, och dels har
man sökt uppnå stor känslighet, så att
utslagen, d. v. s. ljusfläckens rörelser, bli så
stora som möjligt. Utvecklingen har därvid ställt sig något olika för olika rörtyper.
Å ena sidan har man kallkatodoscillografer med hög driftspänning (30 000—100 000
volt) och stor längd på röret (100—200 cm fri stråle) och å andra sidan
glödkatodoscillo-grafer med låg driftspänning (100—3 000 volt) och tämligen kort rör (20—40 cm fri
stråle). Vid kallkatodrören användas till strålens koncentration huvudsakligen
magnetiska men även elektriska elektronlinser. Vid glödkatodrör med oxidkatod förekomma
Fig. 1114. Branns första
katodstråle-oscillograf.
Fig. 1115. Western Electrics lågspänningsrör.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
