Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bränslen, av Edvard Hubendick - Energien i människans tjänst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ENERGIEN I MÄNNISKANS TJÄNST.
som ej stod efter för herrarnas. Så kunde en romersk herre, förutom slavar för allehanda
husliga sysslor, äga slavar som voro bildhuggare, skriftställare, historiker, lagtolkare,
matematiker m. m. och skillnaden mellan herre och slav var därför i stor utsträckning ej
någon annan än att slaven var ofri och egendomslös och herren fri och ägare av
materiella tillgångar. Om man sålunda kan säga, att slaveriet på ett visst stadium av
mänsklighetens utveckling verkat stimulerande på såväl den andliga som den materiella
kulturen, så ligger dock i själva slaveriets grundprincip fröet till dess upplösning. Den
rubbning av det ekonomiska livets grundval, som slaveriets upphörande medförde,
bidrog måhända i någon mån till den kulturens allmänna desorganisation, som medeltiden,
åtminstone under sitt tidigare skede, företedde.
Så småningom började dock ånyo en allsidigare kulturutveckling vid slutet av
medeltiden och början av nyare tiden, men den mekaniska energi, som krävdes
för dess blomstring, felades, ty slaveriet var för alltid försvunnet från Europa och den
mildare form av livegenskap, som uppstod under medeltiden och som förmådde åter
sätta kulturarbetet i gång, medförde ej tillgång på den nödiga mekaniska energien.
Djurens muskelkraft blev en alltför otymplig motor vid de större energibehov som nu
började yppa sig.
Vid denna tid är det som de mekaniska motorerna börja komma människan till
hjälp, tack vare en del snillrika tänkares arbeten. Seglet för framdrivande av fartyg var
känt redan sedan forntiden, men det är först under den senare medeltiden som segelfartyg
börja komma till stor och allmän användning. Vattenhjulen finna användning för
alstrande av mekanisk energi vid bergverk och hyttor m. m. och möjliggöra en förut
oanad produktion. Och i stället för de förut använda handkvarnarna finna
väderkvarnar stor användning. Dessa innebära även ett annat, viktigt framsteg; de äro det
första stora steget mot centralisering i produktionen. Dock var vattenkraften sällan till
finnandes där den behövdes och vindkraften var ofta ej till hands då den erfordrades.
Då framträdde med ingången av 1700-talet ångmaskinen, vilken tillät alstrande av
stora energikvantiteter var och när de behövdes. Carnot säger om denna maskin i sin
berömda avhandling från 1824: »Studiet av denna maskin är av högsta intresse, ty
hennes betydelse är oerhörd och hennes användning stegras med varje dag. Bliva väl
värmemotorerna så förbättrade att de ej bliva för dyra i anläggning och i bränsle, så komma
de att bereda industrien ett uppsving, vars hela storlek är svår att förutse. Ty densamma
blir ej blott för de nuvarande industrierna en bekväm och kraftfull motor, vilken man
överallt kan använda, utan den kommer även att medföra en rask utveckling för dessa
industrier, ja, den kan skapa helt nya industrier. Järn och eld äro som bekant näringen
och stödet för de mekaniska industrierna. I England finnes kanske ingen fabrik, vars
bestående ej är grundat på dessa agencier och i vilken de ej komma till riklig
användning. Om man i dag berövade England dess ångmaskin, så bortrövade man dess
kol och järn, emedan gruvorna då ej kunde drivas utan skulle fyllas med vatten, och man
bortrövade därmed alla källor till dess rikedom och alla medel för dess utveckling; det
är med andra ord: man förstörde detta lands kolossala makt. Förstörandet av dess marin,
vilken det betraktar som sitt säkraste stöd, vore måhända mindre dödande.»
Vi kunna i dag konstatera huru skarpsinnig och sann denna Carnots för 100 år
sedan uttalade reflexion var.
Genom några exempel finna vi lätt vad de mekaniska motorerna betyda.
Sverige förbrukar årligen 3,750 mill. hästkrafttimmar under i medeltal 4 400
drift-timmar pr år. Om detta energibelopp skulle alstras genom mänskligt arbete, måste
här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
