Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bränslen, av Edvard Hubendick - Världens energitillgångar - Vindenergien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRLDENS ENERGITILLGÅNGAR. VINDENERGIEN.
13
Fig. 5. Schema över vindarnas
rörelse över jordytan.
möjligt att även tillgodogöra sig de avlägsna ländernas naturtillgångar och skapa en
snabb transport, och så har den moderna handelsflottan med snabbgående
handelsfartyg av väldiga dimensioner vuxit fram.
Ett ång- eller förbränningsmotorfartygs framdrivande kostar bränsle, och
förbrukningen av bränsle stegras snabbt med hastighetens ökning. Ett sådant fartygs
hastighet är sålunda ytterst en bränslefråga. Vill man, eller lönar det sig att förbruka
tillräckligt med bränsle, finnes alltid möjligheter att uppdriva farten. Hittills har detta
lönat sig, och de väldiga energikvantiteter, som havsvindarna representera, hava därför
under innevarande århundrade blivit allt mindre tagna i bruk, åtminstone relativt sett.
Det torde emellertid kunna ifrågasättas, huruvida detta bränsleödande för
fartygs-fraktning i längden kommer att löna sig. Redan länge har man varit på det klara med
det ekonomiska företrädet hos segelfartyget framför det
moderna ångfartyget för längre färder. Dessa utrustas
med hj älpmaskineri för deras framdrivande vid vindstilla
och i sådana trakter av världshaven, varest stadiga vindar
ej blåsa, förses med riggning, som kan manövreras från däck
med mekaniska hjälpmedel, samt utrustas för stor
last-dryghet och litet personalbehov. Även taga numera resorna
med segelfartyg vida mindre tid i anspråk än förr, trots att
de moderna lastdryga segelfartygen ej äro några egentliga
snabbseglare. Detta beror på den noggranna kännedom
om vindförhållandena och havsströmmarna man numera
äger. Härmed har ej sagts att ångfartyget blir obehövligt
eller kommer att försvinna, utan blott att detsamma ej är
den enda och ofta ej den lämpligaste formen för fraktfartyg
och att ångfartygets nuvarande herravälde torde komma
att rubbas. Men härför fordras även att segelfartyget
förvandlas, från att vara blott och bart ett transportmedel,
till att bliva en flytande lagerlokal, i vilken varorna, för
dessas bibehållande i fullgott skick, under gynnsamma
förhållanden lagras, samtidigt med att desamma förflyttas
från produktions- till konsumtionsorten. Hjälpmaskineriet på segelfartyget får därför
ej blott vara ett till en propelleraxel kopplat maskineri, utan måste utformas såsom en
kraftstation, vilken lämnar energi till fartygets framdrivande då så erfordras samt till
de många mekaniska anordningarna ombord dessutom.
Den energi, i form av mer eller mindre beständiga vindar, som för segelfartygens
framdrivande stå till buds, är till sina väsentliga egenskaper sedan länge känd. På
senare år har denna kännedom dessutom ökats till sina detaljer. Noggranna uppgifter
härom finnas i segelhandböckerna. I detta sammanhang kunna vi blott giva en kort
orienterande översikt.
På grund av den från solen till jordens atmosfär tillförda värmeenergien uppstå
vissa temperaturförhållanden i atmosfären. Dessa framkalla tryckförhållanden och i
följd härav uppstå rörelser och strömningar i atmosfären, vilka vi iakttaga i form av
vindar. Principiellt sett uppstår vid ekvatorn en uppåtstigande luftström, fig. 5, och
vid de båda vändkrètsarna nedåtgående luftströmmar. I följd härav kommer vid
jordytan på norra halvklotet mellan vändkretsen och ekvatorn att blåsa en nordlig vind
<och på södra halvklotet mellan vändkretsen och ekvatorn att blåsa en sydlig vind. I de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
