Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bränslen, av Edvard Hubendick - Världens energitillgångar - Vattenenergien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
BRÄNSLEN.
terna är nederbörden på dessa breddgrader åter mindre, 250 till 500 mm, med mycket
regnfattiga trakter åt vändkretsarna till.
Polartrakterna slutligen äro mycket fattiga på nederbörd.
Med den ovan givna översikten av nederbördens fördelning äro i stora drag även
nederbördsområdena för vattenavrinningen givna. För att draga nytta av dessa böra
desamma emellertid differentieras med hänsyn till vattendelare och avrinningsområden,
något som i detta sammanhang skulle föra allt för långt.
Med avrinningsområdena sammanhänger även frågan om medelfallhöjden, vilken
blir beroende av avrinningsområdets ytutformning. Största medelfallhöjd erhålles
givetvis om nederbördsområdet utgöres av en högplatå, på vilken nederbörden
samlas till floder, vilka sedan under brant lopp störta till havet, såsom exempelvis
Nia-garaområdet. En god fallhöjd erhålles även om floderna under brant lopp störta från
en fjälltrakt till ett lågland, såsom fallet är i Alperna, men i så fall blir det
nederbördsområde från vilket fallet samlar sitt vatten litet och _ vattenmängden liten. Stor
fallhöjd gör emellertid ofta denna energi synnerligen värdefull. Minsta vattenkraft
erhålles om nederbördsområdet sakta och jämnt sluttar mot havet, då några fall ej bildas.
Härpå utgöra Mississippiområdet och de ryska floderna exempel.
All den inom ett nederbördsområde fallande nederbörden samlas dock ej i de från
detsamma förande floderna. En del avdunstar åter, antingen direkt från marken eller
från växternas blad sedan den uppsugits av växtrötterna, och en del sjunker ned i jorden
och når såsom grundvattensströmmar havet. I brist på tillförlitligare observationer
plägar man räkna med att en tredjedel av nederbörden avdunstar, en tredjedel går ned
i jorden och blott en tredjedel rinner av på ytan i de öppna vattendragen. Det är
sålunda blott denna tredjedel vi kunna tillvarataga såsom vattenkraft där
fallförhållandena äro sådana att detta är möjligt samt kulturförhållandena äro sådana att mekanisk
energi är behövlig. Dock få vi ej förbise att även en stor del av den övriga
nederbörds-mängden tjänar oss till energiproduktion, nämligen den som uppsuges av växternas
rötter, därigenom utgörande en av de nödvändiga betingelserna för näringsämnenas
upplösande och vedens uppbyggande genom växtlivets förmedling.
Emellertid inskränkes möjligheten att tillvarataga vattenkraften än ytterligare.
Det är redan anfört att i vissa trakter av jorden nederbörden är fördelad på en eller
två korta perioder. Följden härav blir givetvis den, att under nederbördsperioderna,
dock med en av olika förhållanden betingad större eller mindre försening, floderna
överfyllas med vatten, medan under den torra delen av året, med motsvarande försening,
flodernas vattenföring minskas till en mycket liten, ja, på sina ställen helt upphör. Skall
nu vattenkraften tillgodogöras är man löga betjänt av en energi tillgänglig en kort tid
av året, under det att energi saknas under den övriga delen. Energien måste vara
tillgänglig åtminstone största delen av året, varför sålunda ett vattenfall blott kan
utbyggas för den vattenmängd, som kan påräknas framrinna året runt eller åtminstone
största delen av året, vanligen bestämd till minst nio månader av årets tolv. Härtill
kommer att vattenföringen kan vara olika under olika år, beroende på variationer i
nederbördens mängd och fördelning, varför även detta måste tagas med i beräkningen och
vattenkraften sålunda utbyggas för den medelvattenmängd, som kan beräknas
framrinna varje år eller, som man ofta räknar, minst fyra år av fem hela året runt eller ev.
minst nio månader av året. Denna medelvattenmängd blir vanligen blott en bråkdel
av den totala vattenmängden och en ringa del av den maximala.
I de kalla trakterna och fjällregionerna har nederbördens förvandling till snö och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
