Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bränslen, av Edvard Hubendick - Världens energitillgångar - Vattenenergien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRLDENS ENERGITILLGÅNGAR. VATTENENERGIEN. 21
is ett motsvarande inflytande. Vinternederbörden magasineras på markens yta under
den kalla årstiden för att under våren hastigt smälta och giva upphov till den s. k.
vårfloden, då väldiga vattenmassor framströmma. Sedan snösmältningen är slut minskar
vattenmängden och den under sommaren och hösten fallande nederbörden avrinner
och håller vattenmängden vid ett tämligen konstant belopp. När så den kalla årstiden
åter inträder, magasineras åter nederbörden och flodernas vattenföring minskar allt
mer för att, på norra halvklotet, i december—mars nå ett minimum, till dess de åter
överfyllas av vårfloden.
En mildring i dessa variationer uppstår av två omständigheter, nämligen av
skogarnas förmåga att utsträcka snösmältningsperioden och kvarhålla vattnet samt av
sjöarnas magasinerande av vattenmängderna. Genom dessa två inflytelser kan
vattenavrinningen regleras och utjämnas i ganska stor utsträckning.
Skogarnas betydelse skildras av professor Timberg med följande ord: »Huggas
skogarna bort på bergen, smälter snön hastigt om våren och ger upphov till väldiga
vårfloder, som bryta ned dammar, rycka med sig broar och kvarnar och översvämma de
nedanför liggande, odlade slätterna, vartill kommer, att den rasande floden sköljer ned
jorden från bergens sidor, varigenom återväxten omöjliggöres, samt transporterar den
till flodens nedre lopp, där den grundar upp strömfåran och förminskar segelbarheten.
Inom kort har snön försvunnit, den under sommaren fallande nederbörden avdunstar i
saknad av skogens skydd, och älven har ej vatten nog att driva de inrättningar och
verk, som nyss hotades genom överflöd på vatten, eller att bära fartygen i sin
uppgrundade strömfåra.
Äro bergen däremot skogklädda, ske snösmältningen och avrinningen långsamt,
varjämte avdunstningen minskas, så att faran för älvarnas uttorkning ej blir så stor.»
På grund av sin stora yta inverka även sjöarna reglerande på avrinningen,
därigenom att desamma kunna upptaga stora vattenmassor, utan att deras vattenyta höjes
väsentligt. Så t. ex. är en sjö sådan som Vänern av oskattbart värde såsom regulator
för vattenavrinningen och därmed vattenkraften i de nedanför liggande
Trollhättefallen.
På grund av denna mångfald på vattenkraftens storlek inverkande faktorer är det
ej möjligt att utföra någon generell kalkyl över vår jords vattenkrafttillgångar, om man
önskar erhålla någon större grad av tillförlitlighet. Det fordras observationer och
iakttagelser över de enskilda flodområdenas egenheter för att härvidlag komma till ett
slutgiltigt resultat.
Försök till uppskattningar av världens vattenkrafttillgångar hava emellertid
utförts och tills vidare givit följande approximativa resultat.
Hkr. Hkr pr inv.
Europa......................... 65 000 000 0.13
Asien........................ 236 000 000 0.27
Afrika........................ 160 000 000 1.14
Nordamerika.................... 160000 000 1.17
Sydamerika...................... 94 000 000 5.25
Australien........................ 30000000 3.75
Summa 745,000,000 Medeltal 0.45
Förenta staternas geologiska undersökning har för år 1920 gjort följande
uppskattning:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
