Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bränslen, av Edvard Hubendick - Världens bränsletillgångar - Jordens oljeskiffertillgångar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRLDENS BRÄNSLETILLGÅNGAR. OLJESKIFFRAR.
59
Även i norra England förekomma oljeförande skiffrar i stor utsträckning,
huvudsakligen i Dorsethshire i trakten av Kimmeridge. De oljeförande skiffrarna gå i dagen
mellan S:t Albans Head och Portland samt sträcka sig därifrån i en båge först mot
nordväst och sedan så småningom mot nordost genom Norfolk till östra Yorkshire. Genom
borrningar hava samma skiffrar konstaterats sträcka sig genom de södra och mellersta
delarna av Norfolk, Lincolnshire och Yorkshire.
Mindre känd är en förekomst av oljeskiffer söder om King’s Lynn i Norfolk.
Trots de betydande tillgångarna på oljehaltiga skiffrar i England har dock ännu
icke någon skifferoljeindustri kommit till stånd.
De skotska och engelska skiffrarna giva omkring 110 liter olja pr ton vid industriell
bearbetning. De äro att anse såsom oljerika.
Frankrikes oljeskifferområden äro begränsade till följande fyra departement:
Saöne-et-Loire, Allier, Puy-de-Döme och Basses Alpes. De förnämsta områdena äro
vid Autun i Saöne-et-Loire och Buxière-les-Mines i Allier, vilka varit bearbetade sedan
1850- och 1860-talen. I de båda andra departementen är brytningen helt obetydlig,
och den brutna skiffern användes icke för oljefabrikation. Skiffrarna hava en mäktighet
av 1.3 till 2.5 m. Brytningen är uteslutande underjordisk på 60 till 200 m djup.
Produktionen framgår av följande tabell:
Prod. råolja
lit.
Bruten skiffer
ton.
1895 ....................... 216 079 10 695 800
1900 ....................... 220 609 13 419100
1904 ....................... 184 030 13 982 600
Det industriella utbytet håller sig omkring 75 kg råolja pr ton skiffer.
Balkanhalvön torde väl sannolikt ej vara utan oljehaltiga skiffrar, ehuru
några sådana ännu ej äro bekanta därifrån.
Belgien äger oljeskiffrar i trakten kring Aubauge och dessa torde hava stor
utsträckning, men oljehalten torde vara låg.
Luxemburg har i sydvästra delen av landet bituminösa skiffrar, vilkas
utsträckning uppgives till 80 å 90 kvkm med en mäktighet av 10 å 12 m. Någon
bearbetning av dessa har hittills ej förekommit och deras oljehalt är låg, enligt analys i
medeltal 3.32 %, varför torde kunna ifrågasättas huruvida en lönande bearbetning är möjlig.
Tyskland äger i Würtemberg och i landets nordvästra del avsevärda tillgångar
på bituminösa skiffrar, vilka vid destillation giva olja.
I Würtemberg förekomma två oljerika lager med en sammanlagd mäktighet av en
meter. Oljehalten varierar enligt analys mellan 4 och nära 7 %.
Vid Mosel i närheten av Darmstadt förekommer en skiffer med från de föregående
avvikande karaktär. Den har en mycket stor vattenhalt och liknar därigenom brunkol,
men måste på grund av sin skifferstruktur och stora halt av mineraliska beståndsdelar
räknas till de bituminösa skiffrarna. Skiffern förekommer 4 meter under jordytan med
en mäktighet av 150 m och har en utsträckning av 0.75 kvkm. Blott en del av lagret
kan användas för oljedestillation och lämnar 10 % råolja.
Sverige äger betydande skiffer tillgångar, bland vilka oljehaltiga förekomma i
Väster- och Östergötland, Närke och på Öland. Dessutom förekomma i Skåne och
Jämtland brännbara skiffrar, vilka dock ej innehålla olja. Om de svenska skiffrarna
följer senare en ingående framställning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
