Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bränslen, av Edvard Hubendick - Världens bränsletillgångar - Jordens oljeskiffertillgångar - Jordens skogstillgångar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
BRÄNSLEN.
Norges skiffrar hålla kol, men ej olja.
Övriga europeiska länder torde i vissa fall kunna förmodas äga
olje-skiffrar, men om sådana är intet med säkerhet känt. Betydande förekomster rika på
olja hava nyligen upptäckts i randstaterna på Östersjöns östkust.
Amerika. C a n a d a har i provinsen New Brunswick i sydöstra delen av landet,
särskilt i Albert och Westmorland Counties, oljehaltiga skiffrar. År 1912 påbörjades mera
omfattande och detaljerade undersökningar över skifferförekomsterna inom distriktet.
De oljerika skiffrarna bilda flera olika flötser av 0.3 till 1.6 m mäktighet och därutöver.
Man känner 5 sådana flötser. Vid destillation erhålles 135 till 165 liter råolja pr ton
skiffer, varför deras oljehalt är att beteckna såsom hög.
Även i Nova Scotia förekomma oljeförande skiffrar inom flera områden. En del
av dessa innehålla alltför litet olja för att komma ifråga att bearbetas för utvinnande
av denna produkt.
Förenta staterna äga mycket betydande tillgångar på oljeförande skiffrar,
särskilt i Colorado och Utah. Oljehalten uppgives delvis vara större än i de skotska
skiffrarna och de äro sålunda synnerligen väl lämpade för oljeframställning. Sedan några
år är Förenta staternas geologiska undersökning livligt sysselsatt med att undersöka och
inventera landets oljeskifferförekomster och statsmakterna uppmuntra på allt sätt
framställning av skifferolja. Då sådant händer i världens oljerikaste land, det land, som
mer än andra försett jordens folk med deras behov av bergoljor, har man anledning
bliva betänksam beträffande möjligheterna att i framtiden kunna tillfredsställa
olje-behovet med olja från de kända oljekällorna.
Asien äger inga kända oljeskiffertillgångar.
Afrika har i Natal oljeförande skiffrar, vilka dock på grund av sitt avlägsna läge
ej torde inom överskådlig tid komma att utnyttjas.
Australien har i Nya Syd-Wales stora olj eskifferlager, täckande en areal av c:a 26
kvkm, vilka brutits sedan ett fyrtiotal år och lämnat olja. Även på Tasmanien nära
norra stranden av ön finnas vidsträckta lager av skiffer som vid destillation lämnar
såväl brännoljor som lysoljor. Tillgången på skiffer har skattats till 12 mill. ton. Under
1911 framställdes där 13.6 mill. liter olja av skiffer.
Jordens skogstillgångar.
Förutom de fossila bränslena äga vi, såsom tidigare anförts, i den från de växande
skogarna hämtade veden ett bränsle av betydelse. Denna bränsletillgång är emellertid
ganska svår att uppskatta, i det att veden behöves även för många andra viktiga
ändamål än såsom bränsle, framför allt för framställning av pappersmassa samt såsom virke.
Såsom regel kan sägas att vedens betydelse såsom bränsle allt mer minskas, på grund
av dess ofantliga ekonomiska betydelse såsom råvara för andra ändamål. Behovet av
ved såsom råvara för beredning av virke, pappersmassa etc. ökas även med kulturens
framåtskridande och är därför så mycket större i de delar av världen, vilka äro tätt
befolkade kultursamhällen med utvecklad industri. På grund härav hava i de
civiliserade delarna av världen skogstillgångarna allt mer minskats. Dels hava skogarna
fått vika där odlingsbar mark fanns och kunde utnyttjas för sådant ändamål. Dels
ha järn tillverkning, pottaskebränning, behovet av husbehovsvirke under tider då
andra materialier och bränslen ej funnos, frestat hårt på skogarna. Krigen hava
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
