Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bränslen, av Edvard Hubendick - Världens bränsletillgångar - Jordens skogstillgångar - Sveriges kraft- och bränslefråga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES KRAFT- OCH BRÄNSLEFRÅGA.
61
skövlat mycken skog; gränsstriderna mellan Sverige och Danmark anses till stor del
vara orsaken till ljunghedarnas uppkomst i sydvästra Sverige; det stora världskriget
har utplånat betydande skogsområden. På grund av dylika omständigheter hava redan
mycket tidigt stora delar av Europa blivit skogfattiga, såsom Grekland, Italien, södra
Frankrike, delar av Tyskland samt betydande delar av Ryssland. Andra delar av Europa
hava på grund av markens och klimatets beskaffenhet aldrig burit någon skog, såsom
sumptrakter, flygsandsområden och steppmarker i Danmark, Ungern och Ryssland. Där
skogar funnits kvar hava desammas återväxt utnyttjats för husbehovsändamål, i vilka
förhållanden några väsentliga rubbningar ej kunnat göras, emedan detta skulle medfört
alltför stora samhälleliga och ekonomiska rubbningar. För industriella ändamål
slutligen hava skogarna i industriländerna ofta överavverkats och skövlats. Skogseldarnas
ständigt återkommande härjningar hava även större inverkan på skogstillgången än
man i allmänhet är benägen att tro.
De skogrikaste kulturstaterna äro Sverige, Norge, Finland, Ryssland, Förenta
staterna och Canada. Betydelse såsom producenter av skogsprodukter hava även
Tyskland och det gamla Österrike.
Bortsett från skogens värde såsom råvara inskränkes även vedens användning såsom
bränsle i stor skala därav att densamma är ett alltför skrymmande gods för att ekonomiskt
tåla längre transporter. Ett undantag gör dock det för den svenska järnindustrien
erforderliga träkolet. Blott i de nejder där veden vinnes kan densamma i större
utsträckning användas till bränsle, d. v. s. i skogstrakterna själva, men i dessa förefinnes
i allmänhet ej något behov av stora kvantiteter bränsle. Följden härav blir att veden
visserligen mångenstädes inom kulturländerna är ett utomordentligt viktigt
hushållsbränsle, men att densamma i allmänhet ej torde komma att spela rollen av
industribränsle.
Inom Europa torde avverkningen med undantag för Finland och de skogrika
delarna av Ryssland i bästa fall motsvara återväxten; i många fall såsom i Sverige
förekommer överavverkning. Finland och framför allt Ryssland hava däremot ännu ej
tagit ut allt vad skogarna kunna giva; en ökad virkesproduktion är ännu möjlig i dessa
länder. Förenta staternas och Canadas skogstillgångar räcka ej längre att fylla dessa
länders behov; därstädes har under lång tid förekommit en enorm skövling av tillgången.
Vedens användning och betydelse såsom bränsle få vi därför närmast anledning behandla
i samband med vårt lands bränslefråga; denna dess användning är ett nationellt, tekniskt
och ekonomiskt spörsmål.
SVERIGES KRAFT- OCH BRÄNSLEFRÅGA.
Vårt lands näringar kunna sammanfattas i de två stora grupperna, produktion
av näringsmedel och produktion av industriprodukter.
Den förra produktionen är nödvändig för att förse landets invånare med
födoämnen. Visserligen kunna under normala förhållanden näringsmedel importeras i stora
kvantiteter från sådana länder, som hava överskott därav, men krisåren 1917—1918,
under det stora världskriget, hava lärt oss vanskligheten av att förlita sig på import
för folknäringen.
Den senare produktionen är nödvändig för att förskaffa landets invånare
syssel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
