Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bränslen, av Edvard Hubendick - Sveriges kraft- och bränslefråga - Energibehovets ökning med tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
BRÄNSLEN.
MW.
ton-km.
Enligt Sveriges officiella statistik har
driften av fabriker och bergverk under
åren 1901 till 1911 ökat i enlighet med
fig. 28. I denna angives ökningen i
hästkrafter vid direktdrivande motorer samt
deras summa. Vidare såsom prickstreckad
linje hästkrafttalet för drift av elektriska
generatorer. Den totala drivkraften åter
motsvarar summan av den direkta och
den elektriska drivkraften. Indrages för
denna en medellinje, befinnes ökningen
vara 36 000 hkr pr år, motsvarande 4.4 %
av 1911 års värde. Antages även här att
samma utveckling fortsätter, kan
industriens ökade energibehov uppskattas till
c:a 76 mill. kWh pr år.
För de borgerliga behoven slutligen
ställa sig förhållandena något mera
komplicerade. För de decennier det här är
fråga om kan i medeltal antagas en ökning
av 8 mill. kWh.
På grund av den allmänna
utvecklingen torde sålunda kunna väntas, att
omkring år 1958 järnvägarnas behov av
energi ökat med tillsammans 325 mill.
kWh, vilket med de förut beräknade 240
mill. kWh giver slutsumman 565
mill. kWh. För industrien erhålles
vid ovan nämnda tidpunkt sum-.
man 5 377 mill. kWh och för de
borgerliga behoven summan 436
mill. kWh. Den totala
energiförbrukningen för järnvägar, industri
och borgerliga behov skulle alltså,
år 1958 vara uppe i 6 375 mill.
kWh, varför det energibelopp, som
återstår till täckande av
värmebehovet, blir en ren obetydlighet,
oavsett att naturligtvis även
värmebehovet kommer att öka under
denna tid.
Det framgår alltså tydligt att
vårt lands vattenkraft väl räcker
att inom en överskådlig framtid
fylla vissa kraftbehov, nämligen
järnvägarnas, industriens och de
borgerliga behovens, men att den
Fig. 27. Järnvägarnas i Sverige bruttoarbete.
Fig. 28. Industriell drivkraft i Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
