Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bränslen, av Edvard Hubendick - Sveriges kraft- och bränslefråga - Möjligheten att ersätta importerade stenkol med vattenkraft - Energibehovets ökning med tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES KRAFT- OCH BRÄNSLEFRÅGA. ENERGIBEHOVETS ÖKNING.
71
mill. kWh alstrade av vattenkraft. Vidare har Enström beräknat att för de s. k.
borgerliga behoven, varmed förstås belysning, smärre motorer, spårvagnar o. s. v.,
användes i runt tal 100 mill. kWh.
Nu kan även ifrågasättas, huruvida ej vattenkraft borde reserveras för att ersätta
den fotogen, som användes för framför allt belysning. Emellertid är importen av
fotogen ej så stor i jämförelse med kolimporten och den energikvantitet, som för en dylik
ersättning skulle behövas, liten. För belysning användes c:a 30 % av den importerade
fotogenen. För att ersätta denna med elektrisk energi skulle erfordras mindre än 10
mill. kWh, en kvantitet, som i jämförelse med de förut anförda siffrorna kan negligeras.
Vi erhålla alltså följande tablå över förbrukningen av energi, som skulle kunna alstras
med vattenkraft:
För järnvägsdrift . . ...................................... 240 mill. kWh
> kraftändamål, nya...................................... 625 > »
> » , befintliga........................... 1560 > »
> borgerliga ändamål...................................... 100 > >
2 525 mill. kWh
> upp värmningsän damål................................ 10 000 > >
12 525 mill. kWh
Tänker man sig nu att hela den utbyggnadsvärdiga vattenkraften i Sverige med en
gång kunde utbyggas, så giver densamma enligt Enström och Rosander vid 4 400
timmar pr år den högsta genomsnittliga uttnyttjningstid, som i praktiken torde kunna
ifrå-gakomma, 7 400 mill. kWh. Härav åtgår för järnvägsdrift, kraftalstring och borgerliga
behov 2 525 mill. kWh, varför det för uppvärmning återstår 4 875 mill. kWh eller icke
fullt hälften av vad som kräves. Först vid full årsreglering av alla vattendrag samt
full utnyttjningstid skulle vattenkraften nätt och jämnt räcka till för även
uppvärm-ningsbehoven. Men full årsreglering är i de flesta fall outförbar och representerar blott
ett ideellt, ouppnåeligt gränsfall.
Energibehovets ökning med tiden.
Vattenkraften kan emellertid ej tänkas bliva utbyggd i en hast, utan härtill torde
komma att åtgå ungefär den tid, som beräknats eller till omkring år 1958. Under tiden
torde behovet av vattenkraft för industriella och andra behov även komma att ökas.
Häröver har Enström utfört en del sannolikhetskalkyler baserade på förhållandena före
kriget, och elektrifieringskommittén har gjort en motsvarande beräkning, varvid de
genom världskriget framkallade förhållandena beaktats.
Enströms kalkyl. Det bruttoarbete, som under ett antal år tillbaka utvecklats
på såväl statsbanorna som de enskilda järnvägarna, är, uträknat ur den officiella
statistiken, sammanfört i diagrammet fig. 27. Det erforderliga totala arbetet synes därav
tillväxa utefter en rät medellinje, motsvarande en ökning av 4.1 % på 1911 års värde.
Om man därför tänker sig, att järnvägarna varit fullständigt elektrifierade 1911, skulle
desamma erfordrat ett energibelopp av 375 mill. kWh, ett belopp, som, om
järnvägarnas utveckling fortginge i samma grad som under de senaste åren, årligen skulle ökas med
15.5 mill. kWh.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
