Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bränslen, av Edvard Hubendick - Sveriges kraft- och bränslefråga - Det framtida behovet av andra bränslen än stenkol - Det framtida totala behovet av importbränsle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
BRÄNSLEN.
emellertid mindre än 4 % på 1911 års värde, trots att vid dess inläggande hänsyn ej
tagits till nedgången under krisåren. Rätt egendomligt blir kurvans resultat, om hänsyn
tages till de olika kurvor, av vilka densamma är sammansatt. Lysolja har ända till
år 1921 varit den största parten, uppgående år 1901 till 64 000 ton och 1913 till
120 000 ton, men år 1921 till endast 41 000 ton. Däremot har råolje- och framför allt
bensinimporten ökat ofantligt snabbt. Råoljekvantiteten är numera uppe i samma värde
som fotogenkvantiteten, men var ännu
1910 blott 10 000. ton.
Bensinkvantiteten har år 1923 kommit upp till
mellan 80 000 och 90 000 ton, men var
1910 blott 6 000 ton.
Lysoljekvanti-teten har nedgått så ofantligt på grund
av att lantbrukets och belysningens
elektrifiering påskyndats, framför allt
till följd av lysoljebristen under
krisåren. Råoljemängden har åter ökat
på grund av allt större användning av
stora råoljemotorer samt på grund av
motorplöjningens införande, och
bensinkvantiteten visar den ovan nämnda
orimliga stegringen på grund av
auto-mobilparkens oerhörda ökning under
senare år; landet håller på att
»auto-mobiliseras».
För en så lång tid som 40 år torde
det emellertid sannolikt vara f örsvarligt
att även för oljebehovet räkna med den
av Enström funna ökningen av 4 % på 1911 års värde. Härvid hava vi att först
bortdraga den del av de renade lysoljorna, som antagits ersatta med elektrisk ström för
belysning. Värdena bliva då följande:
Bensin-, rå- och lysoljor, ökning 135 000 ton. Från den obetydliga importen av
ved och träkol kunna vi i detta sammanhang helt bortse.
Fig. 36. Importen av mineraloljor till Sverige.
Det framtida totala behovet av importbränsle.
Vi kunna nu sammanställa resultaten.
Om all byggnadsvärdig vattenkraft, varmed menades den, som av Serrander
beräknats kunna bliva utbyggd till 1958, kunde tänkas omedelbart bliva utnyttjad
genom utbyggnad, skulle med denna i gynnsammaste fall kunna ersättas de 24 % av
kol-importen, som förbrukas för stationära kraftbehov, samt hälften av de 20 %, som
förbrukas för järnvägarnas behov, eller sammanlagt 34 % motsvarande 1 700 000 ton. Då
återstår en vattenkraft med vilken, om det vore ekonomiskt möjligt, knappt hälften
av resterande för järnindustri och uppvärmning förbrukade kol skulle kunna ersättas,
eller 23 % motsvarande 1 100 000 ton. Under alla förhållanden återstå 23 % för
uppvärmning, 10 % för järnvägen, 6 % för gasverk och 4 % för fartygsdrift, som ej kunna
ersättas av vattenkraften, eller 2 200 000 ton, vilka ej kunna ersättas medvattenkraft.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
