Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bränslen, av Edvard Hubendick - Sveriges kraft- och bränslefråga - Det framtida totala behovet av importbränsle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES KRAFT- OCH BRÄNSLEFRÅGA. IMPORTBRÄNSLEBEHOVET. 81
Härtill komma slutligen 750 000 ton bunkerkol. I den med vattenkraft ersatta
bränsleimporten är även en del av fotogenimporten medräknad. Importbehovet skulle då ställa
sig på följande sätt:
Kol:
Gas och kokskol........................................................... 300 000 ton
Stenkol................................................................ 1900 000 »
Träkol..................................................................... 14 000 >
Summa 2 214 000 ton
Oljor:
Massut.......................................................... 1500 >
Råolja.............................................................. 16 000 >
Lysolja............................................................. 70 000 >
Bensin.............................................................. 13 000 >
Bensol................................................................ 200 >
Summa 100 700 ton
Summa bränsle........................................................... 2314700 >
Bunker kol.............................................................. 750 000 >
Total summa 3 064 700 ton
Alltså något mera än vi lyckats importera under krisåren 1917 och följande. Förut
har emellertid redan mot detta resultat anmärkts, att den utbyggnadsvärdiga
vattenkraften ej kan helt plötsligt utbyggas, att stenkol för uppvärmningsändamål i allmänhet
av ekonomiska skäl ej kunna ersättas med elektrisk energi samt att vattenkraften som
ett nödvändigt komplement kräver värmekraftanläggningar såsom reserv, ej blott för
driftstöringar och vattenbrist, utan även för upptagandet av spetsbelastningar. Detta
resultat är sålunda blott ett ideellt värde, till vilket vi för närvarande ej kunna komma,
men vilket vi, då efter längre tids förlopp den byggnadsvärdiga vattenkraften blivit
allt mera utbyggd, skulle närma oss för den händelse under tiden bränslebehovet ej
stigit på grund av nationens allmänna utveckling i olika avseenden. Taga vi åter hänsyn
även till alla dessa faktorer skulle, under förutsättning av en målmedveten och klok
vattenkraftpolitik, varigenom vattenkraften successivt utbyggdes och på bästa sätt
utnyttjades, så att all byggnadsvärdig vattenkraft vore utbyggd 1958, bränslebehovet
sannolikt ställa sig ungefär såsom nedanstående tabell angiver:
Tidigare behov. Framtida behov.
Omkring Omkring
1915. 1958.
Stenkol och koks................................ 4 700 000 ton 6 100 000 ton
Gasverkskol........................................ 300 000 > 800 000 >
Råolja och fotogen................................. 120 000 > 125 000 >
Bensin............................................. 10 000 > 100 000 >
Summa 5 130 000 ton 7 125 000 ton
Bunkers............................................ 750 000 » 1500 000
5 880 000 ton 8 625 000 ton
Härvid är dock att märka, att även i detta fall en fördröjd utveckling kan vara att
räkna med, så att det för år 1958 beräknade värdet i själva verket inträffar först senare,
6—240720. Uppfinningarnas bok. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
