Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bränslen, av Edvard Hubendick - Sveriges kraft- och bränslefråga - Produktion av svenska stenkol - Produktionen av torvbränsle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
BRÄNSLEN.
Total brytning år 1910 i mill. ton. Brytning 1910 i % av total tillgång.
Frankrike 38.6 0.22
Belgien 23.1 0.21
Italien 0.4 0.18
Storbritannien och Irland . . . . . 264.5 0.14
Österrike-Ungern 38.0 0.06
Tyskland 222.0 0.05
Ryssland 24.6 0.04
Spanien 3.6 0.04
Som härav synes brytas de svenska stenkolen synnerligen intensivt; om Erdmans
uppskattning av tillgången är riktig, intensivare än på något annat håll. Man har
planerat att brytningen skulle kunna uppdrivas till 500 000 ton pr år, motsvarande 0.44
resp. 0.17 % av tillgången. Med en dylik brytning skulle tillgången räcka i 200 resp. 600
år maximalt. Av de brutna kolen säljas c:a 200 000 ton, under det att resten förbrukas
inom bolagets egna verk. Vid en planerad brytning av 500 000 ton skulle den utåt
säljbara kvantiteten bliva 350 000 ton, alltså en ökning av inhemsk produktion av 150 000
ton pr år, eller dryga 3 % av vårt importerade stenkolsbehov.
För att i någon avsevärd grad fylla vårt stenkolsbehov med skånska kol skulle alltså
brytningen behöva mångfaldigas, något som ej låter sig göra, förutom av rent tekniska
skäl, även därför, att den ekonomiska driften är beroende av samtidigt vinnande av
eldfasta leror, vilka bearbetas till eldfast tegel m.m., och denna produktion låter
naturligtvis ej mångfaldiga sig då marknaden ej skulle kunna absorbera dess produkter.
Tillgången av kol skulle dessutom bliva uttömd på en otillbörligt kort tid.
Av hittills kända tillgångar av svenska kol (att finna ytterligare tillgångar kan
numera anses uteslutet) finnes alltså ingen möjlighet att lösa vår bränslefråga. De giva
blott ett litet men värdefullt bidrag till fyllande av behovet.
Produktion av torvbränsle.
Torv är sedan uråldriga tider använd såsom husbehovsbränsle i vårt land och stora
ansträngningar hava gjorts att få densamma använd i stor skala. Trots det intresse
som sedan länge ägnats detta bränsle är dock landets tillgång på bränntorv synnerligen
ofullständigt känd.
Redan konung Karl XI har »anbefallt Skogskommissionen i Sverige att efterspana
och upsöka the Måssar och kiärr, hvilka innehöllo sådan tårf, som kunde förbrukas och
vara tjenlig til kohl och bränneved».
På sin tid har professor A. Erdman i ett till Kungl. Maj:t inlämnat utlåtande
anfört, att på varje då undersökt kvadratmil av landets yta funnes i medeltal 2 760
tunnland mossar, varav 2 118 tunnland borde kunna betraktas såsom innehållande god och
tjänlig bränntorv. I samma utlåtande uppskattar Erdman mossarnas medeldjup till
2 m, vilket efter avdikning och sättning kommer att motsvara 1.5 m. Pr kubikmeter
sådan mosse kan beräknas erhållas 150 kg lufttorr torv, d. v. s. torv med 25 %
fuktighet. Man har antagit, att denna uppskattning kunde tillämpas även på övriga då ej
undersökta delar av Svea- och Götaland, i vilka sålunda skulle finnas ett förråd av 2 700
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
