Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bränslen, av Edvard Hubendick - Sveriges kraft- och bränslefråga - Produktionen av torvbränsle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES KRAFT- OCH BRÄNSLEFRÅGA. TOR VPRODUKTIONEN. 89
mill. ton bränntorv. Ingenjörerna A. Larsson och E. Wallgren hava ur de Erdmanska
uppgifterna beräknat för Svea- och Götaland 4 000 mill. ton. De uppskatta vidare de
i Norrland befintliga mossarna till att innehålla 50 % niera bränntorv än Svea- och
Götaland, vilket för hela landet giver 6 000 resp. 10 000 mill. ton.
Enligt en av professor Törnebohm gjord uppskattning skulle söder om Dalälven,
således på c:a % av landets areal, finnas sammanlagt 180 000 hektar mossar med en
storlek över 100 hektar. Av dessa skulle 60 % vara bränntorvmossar med ett medeldjup
av 1.4 m eller efter avdikning och sättning 1 m. Detta skulle motsvara 160 mill. ton
lufttorr torv. Antages att i övriga delen av landet samma förhållande vore rådande
er-hölles enligt denna uppskattning 480 mill. ton. Emellertid anses de bränntorvmossar,
som hava en areal mindre än 100 hektar tillsammans representera ett bränsleförråd,
som är minst lika stort, kanske flera gånger större än de ovan anförda mossarna.
Törne-bohms uppskattning skulle då leda till ett bränsleförråd av minst 1 000 mill. ton.
Intill allra senaste tiden äro dessa siffror den enda uppskattning som förelegat.
Den senare uppskattningen leder sålunda blott till 0.1 så stort förråd som den förra, och
av sammanhanget framgår, att båda dessa uppskattningar äro så summariska, att det
verkliga förrådet ej med säkerhet måste ligga mellan dem, utan kan vara såväl större
än 10 000 mill. ton som mindre än 1 000 mill. ton. Beräknas 1 ton torv motsvara 0.5
ton stenkol, veta vi sålunda ej huruvida våra bränntorvmossar representera ett
bränsleförråd tillräckligt att ersätta vårt stenkolsbehov mindre än 100 år eller mer än 1 000 år.
Än mindre känna vi de enskilda mossarnas egenskaper med hänsyn till användbarheten,
beroende på askhalt, stubbighet och andra förhållanden, vilka försämra bränslets
kvalitet eller försvåra och fördyra mossens bearbetning.
Järnkontorets torvingenjör, bergsingenjör E. Nyström, har 1911 på uppdrag av
Järnkontorets fullmäktige upprättat en förteckning och beskrivning å dittills undersökta
mossar. I samband med detta arbete, vilket naturligtvis givit en ganska god
uppfattning om kännedomen av våra torvtillgångar, anför Nyström bland annat följande: »Det
framgår tydligt, att vår kännedom om mossmarkernas areal, medeldjup och
användbarhet ännu är mycket ofullständig, åtminstone i stora delar av landet, och att några
beräkningar över torvtillgången ej kunna göras.» »Av vad hittills blivit gjort, tyckes
framgå, att större bränntorvmossar, d. v. s. mossar innehållande i övervägande grad
mogen torvdy, lämplig för bränntorvtillverkning enligt lufttorkningsmetoden, ej inom
de mera undersökta länen inom södra och mellersta Sverige förefinnas i den
utsträckning, som förut antagits, utan i allmänhet innehålla de större mossarna oförmultnad
eller dåligt multnad vitmosstorv, ofta av betydande djup, och mogen torvdy endast i
botten och runt kanterna. De mindre mossarna om några få hars areal innehålla
däremot ofta mogen torvdy.»
Särskilt den sistnämnda erfarenheten, att såsom bränntorvmosse betecknad större
mosse ej är sådan, torde ofta hava gjorts av dem, som sysslat på detta område.
Svenska Mosskulturföreningen har under sin verksamhet undersökt ej mindre än
7 500 mossar i nästan alla Sveriges län. En sammanfattning av den därigenom vunna
erfarenheten gives av H. von Feilitzen, E. Haglund och A. Bauman i deras 1917
utgivna utmärkta arbete: »Om bränntorv.» Slutsatsen av denna sammanfattning är
följande: »Av vad här relaterats synes sålunda framgå, att man enligt den dock relativt
ofullständiga detaljkännedom, som för närvarande finnes om vårt lands torvtillgångar,
ej får ha alltför högt ställda förväntningar på att i torvmossarna se outtömliga förråd
för inhemska bränsletillgångar, som skulle göra oss oberoende av importen utifrån,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
