Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bränslen, av Edvard Hubendick - Sveriges kraft- och bränslefråga - Bränsleproduktion av ved
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
BRÄNSLEN.
Sverige är, med hänsyn till markbeskaffenhet och jordmån, även ett huvudsakligen
för skogsbruk lämpat land. De lösa jordlagren, ur vilka växterna hämta sin näring, bestå
över större delen av landet av s. k. morän, d. v. s. av sådant grusigt, stenigt eller blockigt
material, som inlandsisen under sin framryckning lösslet från berggrunden samt
söndermalde och omvandlade på mångfaldigt sätt. Den på så sätt uppkomna steniga och
oländiga marken är och kommer alltid att förbliva mer eller mindre otjänlig för
åkerbruksändamål, under det att densamma lämpar sig utmärkt såsom skogsmark. Även
de torra och för vatten lätt genomsläppliga rullstensåsarna och sandmoarna, vilka
avlagrats av eller i de rinnande smältvattensälvarna från landisen eller i issjöar, äro i
allmänhet mindre lämpliga åkerbruksmarker, under det att desamma bära mycket
växtliga tallskogar.
Under och strax efter istiden låg landet betydligt lägre än nu. I de delar av landet,
vilka sedan dess höjt sig över havet, finna vi avlagrat det finmaterial, som nedsköljts i
det forna ishavet i form av lerjordar. Det är huvudsakligen på dessa områden människan
brutit bygd, under det att skogsbygden omfattar den ovanliggande moränmarken.
Även klimatet i vårt land är särdeles lämpat för skogsbruk, men vida mindre för
åkerbruk. Genom snörika vintrar och regniga höstar är det sörjt för att trädrötternas
behov av vatten tillfredsställes, under det att vind- och värmeförhållanden, luftfuktighet
och vattenhushållning äro så gynnsamma man kan önska sig i förhållande till landets
nordliga läge. Dessa förhållanden samverka även i för trädens trivsel gynnsam riktning.
För tillgodogörande av skogarna är landet även väl lämpat. De nordsvenska
älvarna rinna alla i mer eller mindre sydlig riktning. Detta är av utomordentlig betydelse
för flottningen, därigenom att islossningen börjar vid mynningen och fortskrider mot
källorna. De långsamt avsmältande snömassorna i fjällen utgöra mycket goda
vattenreserver, vattentillgången blir rikare och jämnare och flottningen kan ostört fortgå in
på sommaren. Därtill hava de svenska älvarna i allmänhet ett relativt lugnt lopp, men
med ett fall som i allmänhet är tillräckligt för att framforsla virket enbart med
strömmens hjälp. Detta naturliga system har kompletterats med ett utgrenat flottledssystem,
utgörande idealiska vägar för virkets framforslande. En karta över Sveriges älvar och
flottleder liknar ett system av ådror eller nerver förgrenande sig, särskilt i de norrländska
markerna, till den yttersta finhet. Medelavståndet till flottled i de norrländska
skogsmarkerna beräknas till ej mer än 3 km. Landets flottleder hava en sammanlagd längd
av 30 000 km eller dubbelt så mycket som landets samtliga järnvägar. I Norrland och
Dalarne hava dessas anläggande dragit en kostnad av 150 mill. kr. Härtill må slutligen
anföras, att på exportmarknaden de i Sverige förädlade skogsprodukterna alltmer
taga överhanden. Medan på 1700-talet och början av 1800-talet rundvirket
representerade en ansenlig procent av exporten ingår dylikt numera blott med en försvinnande
bråkdel. Numera bearbetas virket till sågade och hyvlade produkter samt snickerier,
ävensom till pappersmassa och papper.
Sveriges produktiva skogsmarksareal fördelar sig procentuellt som följer:
Län. [-Stats-skogar.-] {+Stats- skogar.+} Allmänna skogar. Enskilda skogar.
Norrbottens läns lappmark .... . . . 59.8 19.3 20.9
Norrbottens läns kustlandskap . . . . . . 39.4 5.9 54.7
Västerbottens läns lappmark . . . . . . 41.3 6.4 52.3
Västerbottens läns kustlandskap . . . . . 16.1 0.8 83.1
Västernorrlands . . . 7.2 1.4 91.4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
