Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bränslen, av Edvard Hubendick - Sveriges kraft- och bränslefråga - Produktionen av torvbränsle - Bränsleproduktion av ved
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES KRAFT- OCH BRÄNSLEFRÅGA. VEDPRODUKTIONEN. 101
den fortsatta utvecklingen förleda till alltför vittgående slutsatser, även om man kan
vänta att kolprisen ej komma att nedgå på långt när till dem, som voro rådande före
kriget.
Torvtillverkningen före krisåren belöpte sig till mellan 100 000 och 200 000 ton
pr år. Låt oss antaga, att tillverkningen kunde uppdrivas till omkring det tiodubbla
eller c:a 1 800 000 ton, sålunda en ökning av omkring 1 650 000 ton, varav 400 000 ton
bränntorv för husbehov och ersättande motsvarande vedkvantitet, samt att av resten
1 250 000 ton kunde framställas ett lämpligt industribränsle, motsvarande en
stenkols-kvantitet av 500 000 ton, så torde man hava tänkt sig ett resultat, som inom en
överskådlig framtid och en gynnsam utveckling av strävandena att finna en lämplig
metod för bränslets framställning kan vara möjligt och som därtill torde få betecknas
såsom synnerligen storartat.
Bränsleproduktion av ved.
Virkestillgången i vårt land är ännu föga känd. Professorn vid Kungl.
Skogshög-skolan Tor Jonson anför i sin undersökning »Värdet av Sveriges Skogar», att
»Kännedomen om våra skogar från så gott som alla synpunkter är ytterst otillfredsställande».
»I närvarande stund (1908) känna vi varken skogarnas areal, virkesförråd eller
avkastningsförmåga, den verkliga lika litet som den normala, och är det på grund härav också
tydligen självklart, att alla försök till uppskattning av skogars värde, det må nu vara
från ena eller andra synpunkten, på förhand måste betecknas som ytterst vanskliga
företag, då de nämligen måste vila på mycket osäkra grunder.»
Detta hindrar ej, att åtskilliga försök gjorts att uppskatta skogstillgångarna. Att
därvid uppskatta den på rot stående naturtillgången har påtagligen ej alls samma betydelse
i detta fall som vid de två föregående ej tillväxande naturtillgångarna. Vad som i
föreliggande fall är av allra största betydelse är att lära känna den mot återväxten svarande
virkesmängden. Innan här anföras några sådana försök torde det vara lämpligt nämna
några ord om vårt lands möjligheter på skogsvårdens område.
Sverige är ett av Europas skogrikaste länder och på grund av skogarnas belägenhet
med hänsyn till deras utnyttjande synnerligen lyckligt. Av Sveriges 41 mill. har
fastmark utgöres 12 % av odlad mark, 58 % av skogbärande mark och 30 % av improduktiv
mark. Pr invånare kommer i Sverige 4.15 har skogsförekomst, i Finland 5.5, Norge 2.61,
Danmark 0.1, Ryssland (före världskriget) 1.68 och Tyskland (före världskriget) 0.25.
Över sydligaste delen av landet breder sig bokskog sregionen, där naturskogarna
huvudsakligen utgöras av lövträd, främst bok, och där den naturliga barrskogen endast består
av tall. Granen saknas där i vilt tillstånd, vilket torde sammanhänga därmed, att granen
invandrat i landet över Finland, under det att övriga trädslag invandrat över Danmark.
Denna region omfattar ungefär Skåne, Halland, Bohuslän samt delar av Blekinge och
Öland. Norr härom vidtager barrskogsregionen, vilken upptager större delen av landets
yta och där karaktärsträden utgöras av tall och gran. Denna region uppdelas i en sydlig
och en nordlig zon, skilda åt genom ekens nordgräns, vilken ungefär sammanfaller med
en linje dragen från sydvästliga Värmland till Gävle. I nordligare delen av landet bildar
björkskog sregionen ett bälte av växlande bredd mellan barrskogsregionen och fjällen.
Ovanför björkskogsregionen vidtager den trädlösa fjällregionen längs riksgränsen mot
Norge, omfattande en yta av omkring 6 mill. har.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
